Diego Morin Rios var för en tid sedan i Sverige för att pratat om filmen det svenska Colombianätverket gjort om hans historia: Väck mig i Stavanger. Den 27-årige juriststudenten lämnade Colombia och sökte asyl i Norge i slutet av 2008 efter rykten om att självaste presidenten, Álvaro Uribe, utfärdat ett dödshot mot honom. Ordförande för landets största studentorganisation, ACEU, vid Nationella Universitetet i huvudstaden Bogotá var Diego Morin Rios med 2006 då motsättningarna mellan regeringen och studentrörelsen hårdnade. Studentrörelsen väcktes till nytt liv i och med en ändring till konstitutionen som tillät omval av den sittande presidenten Uribe i 2006 års val.

- Unga människor återvände då till den politiska debatten. Vi slogs mot polisen enbart i protest mot klausulen som tillät omvalet, säger Diego Morin Rios. Situationen vid universiteten var verkligen speciell den här tiden. Hela studentrörelsen fick ett politiskt mål igen och blev en av de största oppositionerna mot omvalet. Rörelsen växte mycket under den här perioden. Studenter vid både de privata och statliga universiteten strejkade och demonstrerade. Protesterna ledde till att studenternas mänskliga rättigheter kränktes oftare än någonsin, berättar han.

- Fram till i dag är studenter ett särskilt mål för paramilitärerna och regeringen.

En rapport som några brittiska solidaritetsorganisationer har sammanställt om situationen i Colombia bekräftar Diegos uttalande. Mellan 2006 och 2008 rapporterades 99 fall av brott mot studenters mänskliga rättigheter. Det kan jämföras med de 93 fall som rapporterades mellan 1985 och 2004. Under perioden 2006-2008 har minst tolv universitetsstudenter mördats, de flesta var välkända aktivistledare. Minst 57 dödshot har riktats mot studentledare eller studentorganisationer, och i vissa fall har hoten följts av misshandel från både paramilitärer och statens säkerhetsstyrkor. Så sent som den 28 september i år sköts en 24-årig studentledare till döds i Colombia, rapporterar Colombianätverket.

2006 innehöll även en annan politisk vattendelare: regeringens nyliberala reformer riktades mot universiteten.

– Universiteten var en av de svåraste strukturerna att reformera enligt samma linje som till exempel sjukvården och telekommunikationerna. Vi har inga starka fackföreningar på universiteten men vi hade alltid starkt motstånd mot dessa reformer. Det senaste försöket att omstrukturera universiteten var 1999 under president Andrés Pastrana. Då höll vi stora demonstrationer och stoppade de värsta ingreppen, berättar Diego Morin Rios.

Bland de nya förändringarna ingick ett drastiskt krav att universiteten skulle börja betala pensioner för alla sina anställda med start från år 1992, alltså skulle flera års utbetalningar ut i efterhand.

– Det blev en stor kris för universiteten, studenterna fick betala mer för sina studier och universiteten spenderar pengar bara på de mest nödvändiga sakerna. De har privatiserat och lagt ut olika funktioner på entreprenad, förklarar Diego.

Akademiska förändringar ledde till att viktig forskning lades i händerna på privata företag och det skars ned på de humanistiska ämnena eftersom de inte drog in stora vinster. Samtidigt togs all studentrepresentation bort från universitetens olika råd, och för att komma undan regeln som säger att polisen bara får gå in på universitetsområden med tillåtelse från borgmästaren, ändrades regelverket så att kravallpoliser nu får ta sig in på universiteten.

Den nya universitetspolitiken ledde till den största strejken på femton år vid Nationella Universitetet i april 2007 och Diego Morin Rios befann sig i ledningen för protesterna. När president Uribe åkte på en nationell talarturné året efter beslutade sig ACEU för att alltid se till att få ställa frågor till och utmana presidenten i de offentliga mötena; Diego Morin Rios blev själv förevigad av tv-kamerorna när han ifrågasatte regeringens planer för universitetens räkning.

– På grund av allt detta är vi nu en måltavla, och nu betalar vi priset. Jag är en av slutsatserna, säger han.

Repressionen tar sig många former, och ovannämnda rapport hävdar att regeringsstyrkor i vissa fall samarbetar med paramilitära styrkor för att skrämma studenter till tystnad. Samtidigt sprids uttalanden i media att studenterna i själva verket är terrorister och att de tillhör landets vänstergerillor - något presidenten själv har påstått. Detta blir ett indirekt godkännande av hetsjakten på studenter och en indirekt uppmaning till paramilitärerna att delta i den, menar Diego Morin Rios.

Hur är situationen för studentrörelsen nu?

- Vi är inte på samma nivå som vi var 2006, vi är inte tillräckligt starka för att hålla till exempel en stor strejk. Vi känner av hotens inverkan. Vi vet att när som helst kan någon av oss dödas eller tvingas att lämna staden - vi är i en mycket svag sits. Vi kanske är på väg mot en ny våg av flyktingar från Colombia - studenterna.