– Vi jagar inte som förr. Vi fiskar inte ens som förr, eftersom det knappt finns fisk i vattendragen längre, och floderna och sjöarna torkar ut. Vi har blivit klimatflyktingar, säger Anna Pinto, en av de indiska delegaterna på konferensen som pågår till och med den 17 november i Kenyas huvudstad Nairobi.

Enligt Hussein Abdullahi, som kommer från ett herdesamhälle i nordöstra Kenya, har vädret i regionen blivit oförutsägbart, vilket gör den traditionella kunskapen om vädret betydelselös.

– Förr i tiden använde herdarna traditionell kunskap för att förutspå vädret. På grodornas och fåglarnas läten och beteenden förstod vi när regnen var på väg och kunde förbereda våra djurs betesmarker så att de inte skulle dö under torkan.

Hussein Abdullahi säger att han tidigare aldrig behövde lyssna på någon meteorolog för att få veta när regnet var på väg.

– Men allt det där är historia nu. Nu får vi ta hjälp av meteorologer och astrologer, och inte ens det de säger stämmer.

De förändrade vädermönstren har tvingat många att överge sitt traditionella arbete med boskap och istället flytta in till städerna. I herdesamhällena är många i dag beroende av matbistånd för att överleva och flera dör under de långa perioderna av torka, berättar Abdullahi.
Eftersom vatten och avlopp saknas på många platser i Kenya måste bybor i norra Kenya ofta vandra flera dagar för att hämta vatten. 50 procent av boskapen där har dött till följd av den torka som drabbat regionen under de senaste åren, enligt FN.

Syftet med FN-konferensen är att hitta metoder för att begränsa effekterna av klimatförändringarna. 6 305 000 delegater från hela världen deltar. Fattiga länder som saknar resurser att hantera klimatförändringar förväntas drabbas hårdast av det förändrade vädret. Utöver förlängda perioder av torka kan klimatförändringarna även innebära översvämningar och allt högre temperaturer, vilket kan leda till brist på rent vatten och mat.

Enligt en FN-rapport som släpptes i samband med att konferensen öppnade har över 136 miljoner människor dödats eller drabbats av klimatrelaterade sjukdomar i Afrika mellan 1993 och 2002.
Nairobikonferensen är det tolfte mötet mellan de 189 länder som har skrivit på FN:s konvention om klimatförändringar från år 1992.

Bara 165 av dem har ratificerat Kyotoavtalet, som kom 1997 och som
förbinder industrialiserade länder att minska sina utsläpp av växthusgaser som koldioxid och metan. Forskare menar att det är de ökande utsläppen av växthusgaser som
leder till högre temperaturer och klimatförändringar på jorden.

USA, som släpper ut mest växthusgaser – 25 procent av de totala
utsläppen från världens industrialiserade länder – har inte ratificerat Kyotoprotokollet. President George W. Bush har hävdat att det skulle skada USA:s ekonomi.

– Alla världens länder behöver ansluta sig till kampen mot klimatförändringar, även USA, säger
Jukka Ousukainen, minister med ansvar för internationella relationer på det finska miljödepartementet. Finland är i år ordförandeland för EU, som står för 14 procent av den industrialiserade världens utsläpp av växthusgaser.

– EU kan inte själv lösa det här problemet. Även om vi lyckas fasa ut våra utsläpp kommer vi inte att kunna få ett slut på klimatförändringarna, säger Ousukainen.

En handfull länder som delar den amerikanska synen på klimatarbetet argumenterar för att man istället ska satsa på renare teknologi och uppmuntrar utvecklingsländer att plantera mer träd för att absorbera överflödig koldioxid.

Denna strategi får stöd av den kända kenyanska miljöaktivisten och Nobelpristagaren Wangari Maathai, som deltar i FN:s miljöprogram Uneps kampanj för att plantera en miljard träd innan år 2007. Kampanjen startade den 8 november i år.

– Vi har kunskaperna om, och ser tecknen på, klimatförändringarna. Vi kan berätta för folk om torkan, översvämningarna och så vidare. Men den stora frågan är – vad kan vi göra åt det? Vi kan åtminstone hämma utvecklingen genom att plantera träd. Alla kan gräva ett hål, stoppa ett träd i hålet och vattna det så att det överlever, säger hon.

För närvarande är träd för många av Afrikas fattiga en källa till inkomst och energi. De kan därför vara mer intresserade av att såga ner dem än att plantera dem. Men Maathai tror ändå att kampanjen att plantera träd kan lyckas.

–  Om vi samtidigt investerar i sol- och vattenenergi som alternativa energikällor för fattiga behöver de inte såga ner träd för att överleva, säger hon.