Tonen var försiktigt optimistisk efter måndagens samtal, då Miljöpartiets Maria Gardfjell, ordförande i Uppsala län, och Helena Leander (MP), riksdagsledamot, träffade länsveterinär Henric Ericsson och Leif Byman, tillförordnad landshövding, för att prata djurskydd. Detta trots en rätt dyster verklighet med minskade resurser för en verksamhet som sköts av allt färre kontrollanter.
– Kontrollanter som befinner sig på väldigt olika kunskapsnivåer som det visat sig. Men det är ju omöjligt för alla att kunna allt, därför satsar man generellt på fortbildning medan vissa får specialisera sig. Det är ju väldigt stor skillnad på att göra en kontroll vid en grisfabrik jämfört med att göra en vid en zoo-affär, säger Maria Gardfjell.

Den ekonomiska situationen har dock nyligen förbättrats något efter att regeringen sett över och justerat den befintliga fördelningsmallen. Medlen för djurskydd fördelas numera efter antalet djur länen istället för som tidigare efter antalet invånare.
– Jag tror vi har 6,9 tjänster på djurskyddet nu jämfört med 10,5 när det låg på kommunerna. Efter att stödet reglerats har vi fått ett tillskott i budgeten på 400 000 kronor men det är oklart hur många tjänster det resulterar i, säger Henric Ericsson.

Föregående år ägnades uteslutande åt anmälningsärenden. Enligt Henric Ericsson är länsmålet för i år att minst 20 procent av kontrollerna ska vara planerade. Ett realistiskt mål om alla pusselbitar faller på plats.
– Förra året gick åt till fortbildning, logistiska saker, ett nytt it-system och att jobba med våra nya checklistor. Listorna har tagits fram centralt och förbättrats under förra året med hjälp av input från oss. Efter ett år av arbete börjar allt sätta sig. Nu kan vi fokusera på förebyggande och planerad tillsyn.

Checklistorna har tagits fram för att effektivisera och kvalitetssäkra djurskyddsarbetet genom att möjliggöra enhetliga kontroller över hela landet. Tidigare har kontrollernas kvalitet och utförande helt styrts av de kunskaper som de olika djurskyddsinspektörerna besuttit.
– Om man inte uppfyller tvärvillkoren, kan man bli av med sitt jordbruksstöd. Det som tidigare gav en bock i kanten leder nu till att de förlorar pengar. Görs likvärdiga bedömningar vid kontrollerna, ökar det rättssäkerheten för lantbrukarna, säger Maria Gardfjell.

Samtalsparterna enades om att resurserna som avsatts för landets djurskydd är för snålt tilltagna.
– Dessvärre är det ingen nyhet. Vi försöker påverka genom att påpeka det i vår återrapportering till departementet och i årsredovisningen. Grundsumman på 118 miljoner till samtliga länsstyrelser är för liten. De omfördelade resurserna tas ju från någon annan, säger Henric Ericsson.
– Vi är inte nöjda med situationen som den ser ut men inte mer oroliga än tidigare. Det behövs fler öron och ögon, summerar Maria Gardfjell med hänvisning till Miljöpartiets budgetförslag i riksdagen som tilldelar mer resurser till djurskyddskontroller över hela landet.