Äldre patienter vågar i allmänhet inte ifrågasätta sina läkare. De kan känna sig okunniga, medan läkarna tror att de har en fungerande dialog. Detta kommer Sandra Pennbrant, fil. doktor vid Sahlgrenska akademin, fram till i sin avhandling där hon intervjuar äldre patienter, närstående och vårdpersonal.

Sandra Pennbrant har intervjuat patienter mellan 65 och 90 år och tydligast märks detta problem bland dem över 80.

– Det har att göra med deras sociala och kulturella bakgrund. Förr var en läkare någon man verkligen såg upp till, någon som tillhörde samhällets övre skikt, säger Sandra Pennbrant.

Men läkarna själva verkar inte medvetna om problemet. Sandra Pennbrant berättar om deras idealbild av mötet med patienterna som de tror överensstämmer med verkligheten. Att informationen inte alltid går fram är något läkarna måste göras uppmärksamma på – ofta tror de att deras äldre patienter förstår dem eftersom de inte ifrågasätter dem.

– Samtidigt gäller det att få till en bra balans, de får ju absolut inte se ner på patienterna utan ha ett professionellt förhållningssätt till dem. Det är något som måste vara med redan under utbildningen, säger Sandra Pennbrant.

Kommunikationsmetodik och vårdpedagogik ingår i läkarutbildningen, men hon anser att de behöver utökas. Det är en reaktion som hon även har stött på hos de läkare som har läst avhandlingen. Det finns även mer kroppsliga aspekter att ta hänsyn till, enligt Sandra Pennbrant. Med åldern försämras funktioner som syn och hörsel, vilket ytterligare försvårar kommunikationen.

Ännu ett problem i sammanhanget är de korta sjukhusvistelserna. Patienterna får instruktioner med sig hem som de förväntas följa. Att inte helt och hållet förstå instruktionerna kan betyda stora risker eller ett besök på akutmottagningen.

– Men det är viktigt att framhäva att allt i studien inte är negativt, det finns ju äldre patienter som är nöjda också.