Kollektivhuset på Repslagaregatan består av 24 lägenheter, allt från ettor upp till femrummare. Varje lägenhet har ett pentry eller kokskåp eftersom det även ingår nyttjande av husets storkök i hyran. I köket lagas gemensamma middagar för kollektivets medlemmar varje vardag under terminerna som löper parallellt med skolårets.

I höstas dök drygt hälften av de boende upp för att äta tillsammans. Det är inget tvång att delta på middagarna, men som medlem i Kollektivhusföreningen Blenda ingår det att göra ungefär ett arbetspass i månaden samt arrangera en matvecka en gång varje halvår. Obligatoriskt är även att vara med att planera recept, införskaffa maten, laga middagar och diska vilket fördelas genom ett rullande schema. Men det är inga betungande uppgifter med tanke vad man får ut av det menar Andreas Phil och Fanny Persson, som båda bor i huset.
– Det kan vara lite tidskrävande att fundera ut och planera recepten. Men sedan slipper man ju att laga mat på åtta veckor, det är perfekt säger Andreas Phil.

Varje måltid kostar 25 till 30 kronor per person och det finns alltid sallad och ett vegetariskt alternativ. Varje dag finns det också matlåda att köpa för den som vill.
– Det är ingen krånglig mat, bara vanlig husmanskost. Köttfärssås, mycket kyckling, det som är billigt. På fredagar är det lite lyxigare middag med efterrätt, säger Andreas Phil.
– Det är lite av en prestige att få allt att gå ihop för en billig penning, fyller Fanny Persson i.
De gemensamma utrymmena i huset består förutom köket av ett samlingsrum, lekrum och ett antal gästrum. Driften sköts av Kollektivhusföreningen men fastigheten ägs av Uppsalahem.

Kollektivet Blenda är ett ovanligt boende på många sätt. Det finns särskilda regler som innefattar ett obligatoriskt medlemskap på 300 kronor per person varje kvartal samt engagemang i olika aktiviteter och skötsel av huset. Alla som söker lägenheter i kollektivet måste först genomgå en personlig intervju som sköts av kollektivets uthyrningsgrupp.
– Det är sällan vi säger nej till sökande. Det är bara om personen inte har någon ambition alls att bo kollektivt utan bara vill ha ett snabbt boende som ligger centralt, säger Andreas Phil.

Kollektivet vänder sig inte till någon speciell målgrupp, det är alltifrån småbarnsföräldrar till studenter som bor i fastigheten.
– Men med en viss övervikt på studenter eller de som nyligen slutat läsa och precis har blivit utslängda från sina studentboenden.
Det är inte bara matlagning och städning som sköts gemensamt utan även andra aktiviteter. Det finns en husgrupp vilken har hand om husets gemensamma inredning, en köksgrupp med ansvar för storköket och en kulturgrupp ”som ser till att ha roligt” berättar Fanny Persson lyriskt. Kulturgruppen ordnar bland annat en årlig julfest, vårfest, myskvällar, pyssel, poesiläsning och pubkvällar.

Stämningen och gemenskapen varierar enligt Fanny Persson och beror helt och hållet på vilka som bor i huset.
– Huset är lite som en person som förändras hela tiden. När jag flyttade in för fem år sedan var det lite av ett generationsskifte och mycket diskussioner mellan de som bodde här. Men så är det inte nu, jag tycker att det funkar bra.
Kollektivhuset Blenda startades på 80-talet då det var ett uppsving för kollektivboenden.
– Det var en modern form av kollektivboende och ett svar på individualismen kan man säga.

Blenda är nu det enda överlevande kollektivhuset i Uppsala, men det finns liknande boenden i Göteborg och Stockholm. Ibland har kollektivhusen bytt medlemmar mellan städerna när någon från ett kollektivhus flyttar till en annan stad. Fanny Persson och Andreas Phil tycker det här är ett ypperligt sätt att blanda enskilt och gemensamt boende.
– Det bästa med huset är maten, det är själva hjärtat säger Fanny Persson. Sen är det skönt att veta att folk inte är långt borta ifall det skulle hända något med mig.
– Det går inte att jämföra med tidigare boenden. Det bästa är att man känner i princip alla. Annars kanske man på sin höjd hälsar på sina grannar. Man kan välja hur social man vill vara, nu när jag har fått barn kan jag gå ner till lekrummet och hänga lite, det är perfekt, säger Andreas Phil.
Det kan vara lite högljutt i huset ibland samtidigt som toleransen är stor säger de. Som i alla kollektiv dyker städ- och diskfrågan upp med jämna mellanrum.
– Vi har gemensamma städdagar men ibland krävs det en uppryckning i det gemensamma köket och efter helgens fester, säger Fanny Persson.

Elin Matzdotter bor i huset tillsammans med sin dotter My. Över julen bor de i kollektivhusets gästrum, eftersom de har hyrt ut sin lägenhet då Elin Matzdotter för tillfället arbetar som svensk lektor i Litauen. Hon får blandade reaktioner på sitt val av boende, eftersom många av hennes kollegor inte bor som hon gör.
– En del tycker jag är skogstokig när jag berättar om hur jag bor i Sverige. Andra har en smygmänsklighet gömt i hjärtat. De flesta tycker det är ganska härligt säger hon.
– Nu när jag inte bor här så saknar jag framförallt den gemensamma matlagningen, den är fantastiskt säger hon.