Enligt en överenskommelse för en dryg månad sedan slipper Sveriges författare att bli ”kollektivanslutna” till Googles mastodontprojekt Google books. Att branschen inte ville gå med på Googles villkor betyder dock inte att den är emot ett digitalt tillgängliggörande av litteratur, tvärtom. I tisdags kom Sveriges författarförbund, Svenska förläggareföreningen och Kungliga biblioteket överens om att samarbeta kring en digitalisering av det svenska litteraturarvet.

Tanken är att de böcker som inte går att köpa i tryckt form eller som e-bok ska tillhandahållas fritt för läsarna på Kungliga bibliotekets webb. Verken läggs ut allt eftersom frågor om upphovsrätten blir lösta. Till en början ska verk av fyrtiotalisterna scannas in. Någon gång under våren 2010 kommer allmänheten att kunna ta del av ett urval av lyrik, prosa och tidskrifter från Sveriges litterära 1940-tal. Det kommer också att bli möjligt att söka efter ord som förekommer i verken.

– Det finns ett starkt tryck från forskare och allmänhet att få tillgång till material i digital form, säger Gunnar Sahlin, riksbibliotekarie på Kungliga biblioteket som ansvarar för digitalisering av materialet och för att sätta upp den webbportal där böckerna görs tillgängliga.

Det är inte bara Google som skyndat på utvecklingen. EU är en pådrivande kraft för att tillgängliggöra litteratur och annat i digital form. Kungliga biblioteket har fått 16 miljoner från EU:s strukturfond för att digitalisera gamla tidningar som har utgivits i Västernorrland. För det aktuella projektet krävs mycket större summor än så.

– Vi behöver öka tempot i Sverige, säger Gunnar Sahlin. Det handlar om väldigt stora kvantiteter och det kommer att kosta åtskilliga hundratals miljoner. Nu börjar vi med 40-talet, ett viktigt årtionde litterärt, men ju mer resurser vi får desto snabbare blir processen.

Författarförbundet och Förläggareföreningen ska nu samarbeta med rättighetshavare och producenter och försöka lösa frågorna om upphovsrätten. Idén är att sluta kollektiva avtalslicenser.

Kommer man att kunna ladda ner verken för att läsa i en digital textläsare på tunnelbanan, till exempel?

– Det blir en senare fråga och beror på upphovsrätten. En del verk är inte upphovsrättsskyddade längre och dem kommer man kanske kunna ladda ner, medan andra är mer begränsade. Man kan även tänka sig en print on demand-tjänst i anslutning. Det kommer att finnas olika varianter, säger Gunnar Sahlin.

Någon tidsplan för projektet är inte fastställd, nu handlar det om att söka pengar. Forskningsfinansiärer kommer att behövas, men Gunnar Sahlin tänker sig även fundraising, att få exempelvis medieföretag att gå in med pengar för att de har intresse i frågan. Staten är en annan mycket viktig aktör.

– Det är så stort nu att politikerna måste börja bli intresserade av den här frågan. Och avsätta det intresset i medel också. Jag tycker att det vore en utmärkt arbetsmarknadsåtgärd nu när det är hög arbetslöshet att erbjuda det här som jobb under en tidsperiod. Jag har tagit upp frågan med dem i olika sammanhang.