– Fossila bränsleindustrin har använt pengarna för att driva sin sak – koldioxidlagring inom EU – och nu är de i Köpenhamn för att fortsätta argumentera för detta. Risken är att det kan legitimera allt större fossila projekt i utvecklingsländerna, säger Yiorgos Vassalos från organisationen CEO, som arbetar med att bevaka lobbyismen inom EU.

Han säger att EU verkar visa mer villighet att använda pengar till koldioxidlagring än till utveckling av förnyelsebar energi, trots att vindkraft och solenergi är bland de renaste energikällorna som finns tillgängliga.

Corporate Europe Observatory, CEO, avslöjar i sin senaste rapport att stora summor skattemedel avsatts till projekt för koldioxidlagring. Detta trots att tekniken inte bevisats vara säker.

I rapporten konstateras också att tekniken inte kommer att vara tillgänglig före år 2020 och därmed inte kommer att kunna hjälpa EU att nå målet om en 20-procentig minskning av utsläppen av växthusgaser tills dess.

År 2005 tillsatte EU-kommissionen en grupp kallad Zero Emissions Platform, ZEP, som skulle ge kommissionen råd om möjligheterna att lagra koldioxid från kolkraftverk. Inom ZEP finns representanter från stora energibolag, däribland Shell, BP, Vattenfall, Eon, Alstom, Siemens och Statoil. Många av dessa företag har varit inblandade i flera miljöskandaler. Shells verksamhet i Nigerdeltat står exempelvis för de största enskilda koldioxidutsläppen i Afrika.

Flera av representanterna inom gruppen kritiseras för att utnyttja sin roll som EU-rådgivare för att lägga beslag på EU-pengar. ZEP domineras av stora energibolag och har lyckats få över 15 miljarder kronor i bidrag. Pengarna används bland annat för att påverka beslut som tas under klimatmötet i Köpenhamn.

Men Hans van der Loo, chef på Shells europeiska avdelning, förnekar att ZEP arbetar för ökat stöd för fossila bränslen på bekostnad av förnyelsebara energikällor.

– Koldioxidlagring ska vara en del av våra försök att hantera klimatförändringarna, tillsammans med en minskad energiförbrukning och ökad användning av förnyelsebar energi, säger han.

Efter finanskrisen avsatte EU över 10 miljarder kronor för projekt för koldioxidlagring och av EU:s fondmedel för vetenskaplig forskning har över 4 miljarder delats ut. Bland annat Shell, BP, Alstom, RWE, Siemens, Total, Air Liquide och Vattenfall har tagit del av de pengarna.

Under det pågående Köpenhamnsmötet kräver ZEP att koldioxidlagring ska vara berättigat till bidrag inom FN:s CDM-initiativ, Clean Development Mechanism. Initiativet innebär att industriländer tillåts investera i projekt för minskade utsläpp i utvecklingsländer, som ett alternativ till att minska sina egna utsläpp.