EU liknar på många sätt en diktatur
EU Nyligen läste jag en bok om lägerfångar som flydde från Stalins arbetsläger. (Varför heter Stalins och Kinas arbetsläger inte koncentrationsläger, liksom också Guantanamo borde göra?) När jag läste denna bok kände jag en enorm vrede över maktmänniskornas uselhet och förnedring av människan. Men jag förstod också hur moraliskt lågtstående och simpla sådana människor är.
Man behöver inte vara överspänd för att i dag se tecken på att EU kan utvecklas i riktning mot ett auktoritärt system. När man tar ifrån folk deras möjlighet att själva välja det samhällssystem de vill ha, har man slagit in på diktaturens väg. De politiker som utan folkomröstning har godkänt Lissabonfördraget är inte demokrater, utan förelöpare och vägröjare för framtida auktoritära maktmänniskor och i förlängningen diktatur.
Parallellerna till gårdagens diktaturer är i dag kanske inte tillräckligt skrämmande för gemene man, men de finns där. Några kan nämnas:
• Nya övervakningssystem.
• Rättsstatens förfall (bestraffning utan prövning av skuldfrågan i domstol).
• Politiska domar.
• Utbredd korruption (bestraffning av avslöjarna).
• ”Den styrande elitens” privilegier eller företrädesrätt.
• Detaljstyrning och likriktning.
Vi som anser att folk själva ska bestämma vilket samhälle de vill ha får aldrig förtröttas i kampen för detta. Vi måste tala klarspråk.
Vi ska – lika lite som vi betraktar vissa avgrundspartier som demokratiska – inte anse de fem riksdagspartierna och de politiker som röstat för Lissabonfördraget som demokrater. Vi ska aldrig dra oss för att beskriva dem som ickedemokrater och aldrig sluta att bekämpa de auktoritära ideal de står för. Även om Lissabonfördraget godkänns får vi aldrig lägga ner kampen förrän folket i respektive stat inom unionen själv har återtagit makten.
Olle Ljungbeck
