1990 mördades den uppmärksammade tyske skådespelaren Walter Sedlmayr brutalt. 1993 dömdes två av hans före detta affärskollegor till livstids fängelse för mordet. 2007 respektive 2008 släpptes de ur fängelse.

Har de sonat sina brott, eller är det rätt att deras namn fortsätter att spridas öppet i samband med artiklar om morden?

En aktuell stämning mot uppslagsverket Wikipedia, som namngett männen i artiklar på nätet, ställer frågan på sin spets.

– De borde få bli återanpassade och leva sina liv utan att bli offentligt uthängda, säger Alexander Stopp, som företräder en av mördarna, till New York Times.

Enligt advokatens tolkning av tysk lag har dömda brottslingar efter avtjänat straff rätt att slippa se sitt namn i media. Tyskspråkiga Wikipedia har efter stämningen gått kravet till mötes och tagit bort männens namn från sajten. Men Stopp vill gå ännu längre och få Wikimedia foundation, organisationen som driver Wikipedia, att censurera också den engelskspråkiga artikeln. I den namnges fortfarande de båda männen.

I oktober skickade Alexander Stopp ett så kallat ”cease and desist”-brev till Wikimedia foundation. ”Då er artikel handlar om en lokal tysk offentlig person (som skådespelaren Walter Sedlmayr) förväntar vi oss att ni är medvetna om att ni måste foga er efter tillämplig tysk lag”, skriver Stopp i brevet och hotar med skadestånd, böter och advokatkostnader om brevet inte undertecknas.

Men sannolikt är det istället amerikansk lag som gäller, eftersom Wikimedia har sitt säte i Florida. En amerikansk jurist säger till New York Times att Wikipedia-artikeln garanterat är skyddad av det första tillägget (om bland annat press- och yttrandefrihet).

Stämningen riktar ljuset på den svåra balansen mellan personlig integritet och yttrandefrihet på nätet. Många befarar dock att om Stopp får rätt ger det stora konsekvenser för yttrandefriheten och frågan om vem som skriver historien.

Organisationen Electronic Frontier Foundation (EFF) som arbetar för demokratifrågor på nätet är en av de mest högljudda kritikerna. Deras hållning är att människor måste tillåtas publicera sann information om historiska händelser. Och tyska censurlagar ska inte kunna stå över den amerikanska konstitutionen:

”Själva historiens integritet står på spel. Om alla publikationer måste lyda under var och en av alla censurlagar bara för att de är tillgängliga över det globala internet, då kan vi aldrig tro på vad vi läser”, skriver EFF i ett uttalande.

Det är inte första gången Wikipedia står i skottlinjen för censurivrare. Tidningen Wireds nätupplaga skriver om hur Wikipedia i december förra året svartlistades av brittiska Internet watchdog foundation som bland annat arbetar för att censurera barnpornografi på nätet. Bakgrunden var ett inlägg på Wikipedia om hårdrocksbandet Scorpions. Svartlistningen tillkom i samband med att någon lade upp en bild föreställande bandets album Virgin killer från 1976, där en naken ung flicka avbildas på omslaget.

Wikipedia har också utsatts för stämningshot efter att användare har publicerat information som kan uppfattas som ärekränkande. I flera fall har det gällt högt uppsatta politiker. 2008 ville exempelvis Florens borgmästare Leonardo Domenici stämma italienska Wikipedia för förtal på grund av en artikel som påstod att hans fru var styrelseledamot i ett parkeringsbolag som staden hade anlitat.

Det aktuella fallet ska tas upp i en domstol i Hamburg, men det är möjligt att det når ända upp till EG-domstolen, menar EFF. Wikimedia säger i ett uttalande att man ifrågasätter relevansen i att ställas inför rätta i Tyskland eftersom det inte finns vare sig fysisk verksamhet eller tillgångar där.