Bakom förbudskravet från åklagaren i Belgrad ligger misshandeln av det franska fotbollsfanset Brice Taton. Han avled den 17 september efter att ha attackerats av maskerade män i ett kafé i Belgrad inför en Europa League-match mellan Partizan Belgrad och Tolouse. Bara dagar senare attackerades en australiensisk och en libysk turist.

Taton attackerades av Partizan-anhängare – tio har gripits, och två misstänkta befinner sig fortfarande på fri fot.

Det ultranationalistiska våldet, som ofta uppstår i anknytning till just fotbollsklubbar, har dessutom lett till att gay pride-paraden som planerades till den 20 september ställdes in. En av de våldsamma grupperna hade gjort ett uttalande att ”inom den rena serbiska nationen får det inte finnas människor vars sexuella orientering avviker från det normala.”

Grupperna Obraz och People’s Movement 1389 är båda ökända för sina våldsamma tillgrepp mot utställningar eller uppträdanden av alternativa artister, sina våldsaktioner mot aktivister, och för att ha saboterat teaterföreställningar som de kallar ”anti-serbiska”. Båda grupperna säger sig vara patriotiska och stå för ”traditionella serbiska värderingar till varje pris, inklusive våld” i sina programförklaringar.

– Vi vill förbjuda Obraz och Folkrörelsen 1389, sade åklagaren Slobodan Radovanovic till reportrar efter att ha kommit med sin inlaga till Serbiens konstitutionsdomstol.

– Deras aktiviteter går helt emot vår konstitution.

Åklagare Radovanovic lade till att ett förbud mot vissa grupperingar av fotbollsfans är troligt, eftersom ”vi har bevis för att de är involverade i organiserad kriminalitet.” Det handlar om fanklubbar för Crvena Zvezda, Partizan, och Rad. Fans till Crvena Zvezda förstörde pubar och kaféer i Prag i september inför en internationell match mot en Pragklubb. På hemmaplan uppstår ofta våldsamheter mellan Zvezda och Partisan-fans. Och Rads problemsupportrar har flera gånger attackerat motståndare med knivar.

– Grunden för förbudet är Artikel 55 i den serbiska konstitutionen, som säger att konstitutionsdomstolen kan förbjuda organisationer vars aktiviteter inkluderar våldsamma brott mot konstitutionell lag, övergrepp på mänskliga rättigheter eller minoriteters rättigheter, och uppviglande till hatbrott, säger Vojin Dimitrijevic, professor i internationell rätt.

– Men det finns frågetecken kring varför åklagaren inte agerat förrän nu. Måste det verkligen gå så långt att utlänningar mördas eller slås ner innan lag och rätt går till aktion?

Den politiske analytikern Bozo Prelevic menar att det finns flera anledningar för den senkomna insatsen.

– Det är ingen hemlighet att de starka serbiska fotbollsklubbarna leds av inflytelserika politiker, poliser, affärsmän och jurister, och det är av dessa ledare som dessa så kallade fotbollsfans beskyddas. Det blir tydligt i samband med huliganattacker, som exempelvis Uros Misic, sade Prelevic till tv-stationen B92 i Belgrad.

Bozo Prelevic hänvisade till rättegången mot fotbollssupportern Uros Misic som stod åtalad för mordförsök på en polis vid en match förra säsongen, då fans till Crvena Zvezda satte eld på sin stadion. Misic greps efter att han kört in en brinnande fackla i munnen på polisen Nebojsa Trajkovic.

Poliskällor i Serbien uppger att det finns starka kopplingar mellan organiserad brottslighet – till exempel droghandel – och fotbollsfanklubbar, där kriminella värvar unga män för att bli ”fotsoldater.”

– Ungdomarna tvingas bevisa sin lojalitet genom att begå våldsamma attacker. I retur får de pengar, bilar och droger. Huvudsaken för dem är att de blir viktiga och priveligierade personer, vilket lockar outbildade, arbetslösa, och fattiga ungdomar, säger en poliskälla.

Den serbiska presidenten Boris Tadic kallade våldet för en direkt konsekvens av nittiotalet, när ett isolerat Serbien befann sig i krig och våldsamheter ofta prisades högt som uttryck för mod. Efter att ha närvarat vid en minnesstund för Brice Taton lovade Tadic att ”myndigheterna kommer att göra det vi kan för att få stopp på våld som kan leda till fascism.”

Men åklagarens handlingar har fått alarmklockorna att klämta hos olika högergrupperingar. Tomislav Nikolic, ledare för det nationalistiska Serbiska Progressiva Partiet, menar att ett förbud kan sätta ett farligt prejudikat.

– Det kan leda till att högerorienterade politiska partier, som har existensberättigande efter 20 år av flerpartivälde i Serbien, förbjuds.

Konsitutionsdomstolen kommer att fatta sitt beslut ”under de kommande månaderna”, sa domstolens ordförande Bosa Nenadic till reportrar i samband med att förbudskravet lämnades in.