Den tyska romanförfattaren och essäisten Herta Müller är 2009 års nobelpristagare i litteratur. Müller har varit en av storfavoriterna. Några timmar före tillkännagivandet låg hon och Amos Oz i topp på spelsajten Ladbrokes.

Herta Müller har omnämnts i Nobelsammanhang sedan länge och det är knappast en slump att den rumänskfödda författaren får priset just nu. I november är det 20 år sedan Berlinmurens fall och mycket i hennes författarskap knyter an till konflikten mellan öst och väst.

Hon föddes augusti 1953 i den tysktalande byn Nitzkydorf i Banatdistriktet i Rumänien och kom att bli aktiv i kampen för uttrycksfrihet under Ceausescudiktaturen.

Rotlöshet är ett centralt ord i Herta Müllers författarskap. Det handlar bland annat om kampen för personlig frihet, om erfarenheterna från det kommunistiska Rumänien och om den politiska exilen i Västtyskland som hon inledde tillsammans med maken Richard Wagner 1987.

Men många av Müllers verk speglar också hennes egen historia.

– Hon skriver om att stå utanför regimen, utanför landet, hon är till och med främmande inför sin familj. Det är drabbande, alltså. Hon är väldigt hänsynslös rent känslomässigt, sade Svenska akademiens ständige sekreterare Peter Englund vid tillkännagivandet.

Svenska akademiens motivering lyder: ”Herta Müller som med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap”.

Åtta böcker av Müller finns i dag översatta till svenska. Senast utgivna verk i svensk översättning är Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv (W&W).