Fria Tidningen

Skokastning och tårgas kantar IMF-möte i Istanbul

Demonstrationer, polisrepression och kravaller kantar IMF-mötet i Istanbul, där finanskrisen och fördelningen av makt mellan medlemsländerna står på agendan.

Internationella valutafonden, IMF, håller i veckan ett toppmöte i Istanbul där det diskuteras hur man bemöter den globala krisen i ekonomin. IMF har i år lånat ut sammanlagt 175 miljarder US-dollar till länder över hela världen. Lånen följs ofta av långtgående åtstramningsprogram. Till exempel möts Turkiet av krav på att skära ned sina bidrag till kommunerna.

Även fördelningen av röster mellan de 186 medlemsländerna diskuteras. IMF har sedan starten år 1944 dominerats av de rika industriländerna. De framväxande ekonomierna i syd, med Kina i spetsen, kräver mer inflytande i organisationen. Industriländerna släpper ogärna ifrån sig alltför mycket makt, vilket de senaste dagarnas segdragna förhandlingar visar.

Turkiets premiärminister Recip Tayyip Erdogan talade på tisdagen om vikten av solidaritet och samarbete och att lyssna till kritiken.

– Världen behöver arbeta mer och tänka mer i denna fråga. Vi måste lyssna på ropen och kraven från världen och på de protester som pågår utanför denna hall, sade Erdogan enligt Hurriyet Daily News.

På Taksimtorget i centrala Istanbul var det dock andra tongångar. En stor demonstration i regi av turkiska vänsterpartier, fackföreningar och autonoma grupper stoppades av polisen innan den ens hann lämna samlingsplatsen på torget. 50 personer greps, enligt officiella uppgifter. Gripandena följdes av våldsamma sammandrabbningar där gatstenar, molotov cocktails och fönsterkrossning möttes av polisens vattenkanoner, tårgas och pepparsprej. Demonstranter bröt sig in i butiker för att ta för sig av citroner och parfym, eftertraktade motmedel mot pepparspray.

Förbipasserande, journalister och även poliser påverkades av den omfattande användningen av tårgas. En 55-årig man dog efter en hjärtattack till följd av användningen av pepparsprej, enligt Hurriyet Daily News. Civilklädda personer ska också ha gett sig på demonstranter i ett kvarter nära torget, enligt samma källa.

Istanbuls polischef, Huseyin Capkin, säger till tidningen att ingripandet skedde först efter att ”illegala grupper kastat molotov cocktails och ställt till problem”. Fackföreningsledarna bakom tisdagens demonstration hävdar dock att polisingripandet var planerat i förväg.

Motståndet mot toppmötet mellan IMF och Världsbanken har mobiliserats under en längre tid. Demonstrationer, filmvisningar och aktioner - bland annat delade aktivister ut mat i kvarteret Tarlabasi, hem för många migranter - har kantat förberedelserna.

I torsdags fick protesterna stor uppmärksamhet när en journaliststudent kastade en sko mot IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn under dennes besök på ett universitet i Istanbul.

Fakta: 

Internationella valutafonden och Världsbanken håller gemensamma årsmöten varje höst. Institutionerna bildades vid Bretton Woods-konferensen i USA år 1944. I dag har de båda 186 medlemsländer och sina säten i Washington.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Samtal splittrar proteströrelsen

Samtidigt som proteströrelsen i Bahrain markerar tvåårsdagen av revolutionen har den officiella oppositionen samlats till samtal med representanter för regimen. Men samtalen splittrar demonstranterna. Fria Tidningen har pratat med Februari 14-koalitionen som avvisar samtalen och oppositionspolitiker som deltar i samtalen.

Fria Tidningen

Aktivister kräver svenskt stöd mot förtrycket i Bahrain

Inför årsdagen av den bahrainska revoltens början trappas protesterna upp och regimen svarar med alltmer våldsam repression. Men istället för att öppet stödja oppositionen hjälper flera västländer aktivt regimen. Fria Tidningen har pratat med en av landets ledande människorättsaktivister, Nabeel Rajab, som kräver att omvärlden – särskilt Sverige – gör mer för att stödja kampen för demokrati i Bahrain.

Fria Tidningen

Jemens opposition splittrad över nationellt råd

I förra veckan bildade delar av Jemens opposition ett nationellt råd för att ena regimens motståndare och staka ut vägen för en demokratisk övergång. Regimen tog det som ”en krigsförklaring”. Men redan nu syns sprickor i rådet.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu