Ökad repression mot kuppmotståndet i Honduras
17 mördade, 300 skadade och 4000 godtyckliga frihetsberövanden. Detta var det preliminära sammanfattningen som en internationell observation för mänskliga rättigheter lade fram för en vecka sedan. Nu ökar både våldet och protesterna mot den kuppregering som haft makten i Honduras i tre månader.
Den internationella kommissionen, som består av 17 oberoende representanter från olika länder, förklarar att uppgifterna inte är klara och att utredningsarbetet försvåras av undantagstillståndet som infördes då den avsatte presidenten Manuel Zelaya lyckades ta sig tillbaka in i landet i förra veckan. Kommissionen rapporterar om tortyr och hot mot ledare av fronten mot statskuppen, samt om rasistisk förföljelse av i huvudsak personer från Nicaragua som var Zelayas hemvist under landsförvisningen.
Manuel Zelaya och en grupp anhängare sitter sedan nästan två veckor isolerade på Brasiliens ambassad i Honduras huvudstad Tegucigalpa, där de enligt rapporten är utan elektricitet, vatten, medicin och kontaktmedel till omvärlden. Utanför barrikaderar polis och militär ambassaden och håller demonstranter borta med tårgas och gummikulor. Tårgas har enligt utsago även sprutats in i själva ambassadbyggnaden.
En delegation från Amerikanska staternas organisation, OAS, som på söndagen kom för att finna en lösning på krisen, utvisades genast. Kuppregeringen utfärdade då ett undantagstillstånd som ska gälla i 45 dagar och som upphäver stora delar av författningen. Mötes-, rörelse- och yttrandefriheten är några av de rättigheter som har dragits tillbaka. Med våld och hot om våld tvingades de folkliga protesterna till stöd för Zelaya till reträtt för första gången sedan statskuppen den 28 juni i år.
Tidigt på måndagsmorgonen stängde militären ner Radio Globo och tevekanalen Canal 36 i Tegucigalpa, två av de sista medierna som öppet stöttat Zelaya.
Samma dag gick de facto-presidenten Roberto Micheletti ut med yviga ursäkter och meddelade att han inte vill ha ett undantagstillstånd. Han inbjöd OAS att återkomma den 7 oktober.
Vissa analytiker menar att Manuel Zelayas återkomst tyder på att Michelettis kontroll över Honduras har börjat tappa i styrka. Ju längre oroligheterna pågår desto större blir de negativa effekterna på näringslivet i Honduras och resten av Centralamerika. De flesta analytiker är eniga om att militären, de ekonomiskt starka grupperna och det internationella samfundet kommer att spela en avgörande roll i den fortsatta utvecklingen. En tolkning är att det upptrappade våldet är kuppregeringens svar på ett kännbart försvagat stöd för Micheletti. Både inom militären, polisen och den delen av befolkningen som inte är öppet organiserad mot kuppen minskar stödet för kuppregeringen.
Statskuppen i Honduras
Den 28 juni stormade militären Honduras presidentpalats och satte president Manuel Zelaya på ett plan till Costa Rica. Kuppen kom efter en tid av politisk kris i landet och utlöstes av Zelayas försök att kalla till en folkomröstning om en grundlagsreform som skulle möjliggöra att han kan ställa upp till val för en andra mandatperiod. Kuppen har fördömts av FN, EU och USA, och inget land har officiellt den tillfälliga regeringen med Roberto Micheletti i spetsen. Trots flera medlingsförsk vägrar Micheletti förhandla med Zelaya och har hotat med att gripa Zelaya om han lämnar ambassaden. Micheletti har utlyst nyval till den 29 november, men valet erkänns inte av det internationella samfundet.
