– Just nu kan vi inte göra någonting från politiskt håll, men vi hoppas på en rödgrön majoritet under nästa mandatperiod, säger Ilona Szatmari Waldau (V).

Under onsdagen sammanträdde utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Uppsala kommun. På dagordningen stod bland annat att ta ställning till tiotalet ansökningar som rör framtida fristående gymnasieskolor. Enligt nämndledamoten Ali Moulavi (M) gav majoriteten klartecken till Skolverket i över ett halvt dussin av de inkomna ansökningarna.

– Vi sade blankt nej i tre eller fyra fall. Där menar vi att det redan finns program av god kvalitet, exempelvis inom media, bygg och el. Ett helt nytt program som vi istället välkomnar speciellt är Projektering och ledarskap, säger Ali Moulavi.

Hållningen i ärendet ska enligt Ali Moulavi förstås som ännu ett led i den strävan majoriteten anammat redan i valrörelsen för tre år sedan. I dess vision för år 2030 har en inflyttning skett i storleksordningen 30 000 personer. För att detta ska lyckas menar man bland annat att valfriheten på utbildningssidan måste finnas, trots att allt talar för att nyetableringen även blir en överetablering. Något som oppositionen ifrågasätter.

– Om elevantalet minskar i våra kommunala skolor kan vi stänga ner och flytta elever och lärare till andra lokaler. Om en privat skola går i konkurs, var ska eleverna då ta vägen? Varför väljer man att låta staten planer skolan när man förespråkar kommunalt självstyre i alla andra sammanhang? frågar sig Ilona Szatmari Waldau (V).

Ali Moulavi avfärdar kritiken med att spekulationer inte ska stå i vägen för att ungdomar och föräldrar ska ges möjligheten att välja och att det i grunden handlar om ideologiska skillnader.

– Vänsterpartiet och de andra i oppositionen är emot all form av privatisering. Nu har vi de här reglerna där staten avgör i skolfrågorna, Ilona Szatmari Waldau försöker dölja ideologi bakom retorik genom att skylla på staten. Vi lämnar inte bort ansvaret för eleverna bara för att vi ger dem valfrihet, säger Ali Moulavi.

Björn Bylund, strateg vid kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad, intygar att hans uppgift de kommande sju åren bland annat innebär att minska antalet gymnasieplatser med 2 000, eftersom det i dagsläget inte finns behov av ytterligare platser.

– Efter en period av åtta år under vilka vi ökade platserna med 25 procent ska de nu minskas fram till 2016. Sedan ska vi upp igen. Antalet följer ju demografin. Var minskningen ska ske, inom det kommunala eller det privata, det vet vi inte i dag, säger Björn Bylund.

I kommunen finns i dag femton fristående gymnasium och tio kommunala. De kommunala har det större antalet elevplatser med sina drygt 7 700. 1 800 av dessa tas i anspråk av elever från andra kommuner. De fristående gymnasieskolorna hyser för närvarande drygt 1 650 elevplatser för ungdomar från Uppsala kommun - ett antal som ökas dramatiskt om även Skolverket går på majoritetens linje och tillstyrker det dryga halva dussinet ansökningar som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gett klartecken till.

– Om jag minns gäller ansökningarna någonstans mellan 1 000 och 1 100 nya elevplatser, säger Björn Bylund.