Innehav av droger för personligt bruk är inte straffbart så länge det inte drabbar tredje person, slog en enig Högsta domstol fast i förra veckan när den friade fem unga män som stod åtalade för innehav av cannabis. Innehavet anses drabba tredje person om drogen konsumeras inför minderåriga eller på offentlig plats – eftersom allmänheten förmodas finna drogkonsumtion stötande. Formuleringen om tredje person är HD:s sätt att förbjuda konsumtion på gator och torg. Konsumtionen i sig har aldrig varit förbjuden, bara innehavet.

Legaliseringsdebatten har gått fram och tillbaka i Argentina under de senaste åren. Landet tillät innehav för personligt bruk under några år på 1980-talet, fram till att Högsta domstolen förbjöd det 1990. Nu tillåter Högsta domstolen återigen argentinarna att inneha små mängder droger för personligt bruk. Domarna valde att förklara paragrafen i narkotikalagen som bestraffar innehav för ”grundlagsvidrig” eftersom det anses vara ett personligt beslut att bruka droger eller inte. En av HD:s medlemmar sade också att det är tillåtet att ha ”en liten cannabisväxt i fönstret”.

HD hade letat länge och väl efter ett fall som passade att uttala sig om. Domarna ville av symboliska skäl inte fria någon för innehav av tunga droger som heroin eller paco, en slaggprodukt vid kokainframställning som snabbt skapar beroende och som förstör nervsystemet.

Till slut uttalade HD sig i ett fall där fem unga män hade gripits för innehav av ett fåtal cannabiscigaretter i samband med ett tillslag mot en langare. Männen hade cigaretterna i fickorna, rökte inte öppet och friades därför av HD. Utslaget nämner inte cannabis, bara ”narkotika”. Det omfattar därför även tyngre droger.

HD:s beslut stöds av regeringen, som har förordat en avkriminalisering under en längre tid.

– Vi vill komma åt narkotikaligorna, inte missbrukarna, har Aníbal Fernández, presidenten Cristina Kirchners högra hand, upprepat gång efter annan under de senaste åren.

Regeringens stöd till brukarna tycks dock stanna vid att de ”inte ska kriminaliseras”. För möjligheterna att få hjälp att komma ur drogberoende är små. Alla rehabiliteringsexperter är eniga om att det saknas resurser – till och med för den minoritet av missbrukare som aktivt söker hjälp. Det saknas även kontrollmekanismer för de privata avvänjningskliniker som verkar vid sidan om statens vårdcentraler.

– Det finns anmälningar om tortyr mot bedragare som har öppnat kliniker. De spärrar in folk utan deras medgivande, säger Mónica Cuñarro, samordnare för en arbetsgrupp i parlamentet, i en intervju i tidningen Clarín.

I utslaget kräver domarna att staten ska informera om de skadliga effekterna av drogmissbruk och erbjuda vård för missbrukare.

Innehav var i praktiken redan tillåtet eftersom nästan ingen döms för det. Enligt en undersökning genomförd av Buenos Aires Universitet slutade bara 0,7 procent av gripandena för droginnehav med en fällande dom.

– Det är vanligt att poliser griper ungdomar som röker cannabis på gatan för att bättra på statistiken över brottsbekämpning i sina distrikt, säger Alejandro Corda, en av de ansvariga bakom undersökningen, i en intervju i tidningen Página 12.

Buenos Aires borgmästare, högermannen Mauricio Macri, kritiserar utslaget och hävdar att ”droger leder till mer brottslighet”. Föreningen för katolska advokater anklagar HD för att gå narkotikahandelns ärenden genom att ”tillåta” droger.

För några månader sedan uttalade sig de katolska präster som arbetar i Buenos Aires kåkstäder i legaliseringsdebatten. ”De politiker som förespråkar legalisering känner inte till verkligheten i kåkstäderna, där paco orsakar enorma skador”, hävdade prästerna. De anklagade även staten för att inte bekämpa narkotikahandeln i kåkstäderna. Efter HD:s utslag skruvade prästerna ned kritiken. De säger att det är bra att missbrukarna inte betraktas som kriminella, men är oroliga för hur ungdomar i kåkstäderna kommer att tolka utslaget.

HD:s beslut gör att Argentina närmar sig sina grannländer i narkotikafrågan.

År 1994 slog Colombias Högsta domstol fast att innehav inte är straffbart. I Colombia är gränsen för innehav ett gram kokain, fem gram hasch eller tjugo gram cannabis. Colombias president Alvaro Uribe kommenterade Argentinas beslut med att ”narkotika leder ungdomar in i kriminalitet”. Uribe försöker få till stånd en lagändring för att kunna straffa brukare. Colombia är USA:s närmaste allierade i det så kallade ”kriget mot droger” i Sydamerika.

I Chile är små mängder tillåtna. Men om det rör sig om mer än fem gram kan personen dömas för ”mikronarkotikahandel” till mellan 18 månader och fem års fängelse.

År 2006 ändrade Brasilien straffen för innehav, från fängelse till böter och samhällstjänst. Förra året slog en domstol i Sao Paulo fast att det är grundlagsvidrigt att straffa innehav för personligt bruk.

Mexiko tillåter sedan i april innehav av små mängder narkotika för personligt bruk medan all försäljning är förbjuden.

Uruguay tillåter innehav för personligt bruk men inte försäljning eller produktion, det vill säga cannabisodling. Vänsterkandidaten i det kommande presidentvalet, José Mujica, har föreslagit hårdare regler och tvångsinternering av paco-missbrukare. Högerkandidaten Luis Alberto Lacalle har föreslagit att lätta på förbudet mot lätta droger som cannabis för att hjälpa missbrukare.