I morgon söndag startar Alternativa politikerveckan, som arrangerades första gången 2004 som en motpol till Almedalsveckan, vilken arrangörerna upplever som ensidig.

– Almedalen känns väldigt stelt, det finns inga bra former för deltagande och diskussion, och för riksdagspartierna handlar det mer om att få röster än att få folk engagerade. Dessutom är det bara de rikaste lobbygrupperna som når igenom där, säger Patrik Palm från Alternativa politikerveckans samordningsgrupp.

På Alternativa politikerveckan samlas istället en mängd olika sociala rörelser – i år närmare ett femtiotal – som tar vid där den representativa demokratin upphör. Organisationer som arbetar med exempelvis miljö, flyktingpolitik eller jämställdhet.

– Det är ett väldigt levande engagemang och veckan ger en bra chans att diskutera de frågor man är intresserad av.

– Dessutom är strukturen så att varje föredrag följs upp med en diskussion. Det är ett sätt att öppna arrangemanget för deltagarna, annars blir det lätt bara för de redan engagerade.

Vad betyder Alternativa politikerveckan för de sociala rörelserna?

– Den fyller framför allt funktionen som mötesplats. Det finns tydliga olikheter mellan många av rörelserna, i sakfrågor men också ideologiskt. Här kan grupper som jobbar med radikala metoder få möta mindre radikala och tvärtom. Till exempel kan Klimax, som bara jobbar aktionsinriktat, möta Fältbiologerna som jobbar på ett helt annat sätt och Miljöförbundet Jordens vänner som befinner sig någonstans där mittemellan. Det är väldigt spännande.

Förra året samlade Alternativa politikerveckan en ”bra bit över” 2000 besökare, berättar Patrik Palm. Han räknar med minst lika många i år.

– Trycket har varit väldigt stort, vi har fyllt vårt boende för länge sen.