I veckan blev det klart att arenan Superdome, som under Katrina blev världs- berömd när den blev tillflytksort för tiotusentals fattiga människor som gjorts hemlösa av katastrofen, kommer att inhysa sin tionde SuperBowl-match i amerikansk fotboll säsongen 2013. Det är det första stora idrottsevenemang som förlagts till New Orleans efter katastrofen, och den amerikanska football-organisationen NFL och deras företrädare framhävde beslutet som en tribut till New Orleans förmåga att återhämta sig.

– Det här är ett storartat vittnesmål om New Orleans själ, sade Roger Gooddall, högt uppsatt NFL-tjänsteman, i ett uttalande.

Flera talesmän framförde också förhoppningar att mästerskapet skulle kunna motverka de utbredda problem med fattigdom och kriminalitet som New Orleans fortfarande kämpar med.

Men när stora idrottsevenemang kommer till fattiga områden orsakar det ofta problem. Flera bedömare varnar nu för att ”Super Bowl-effekten” är en chimär som inte erbjuder New Orleans-borna någon verklig hjälp.

Innan finalen över huvud taget kan bli aktuell vill nämligen NFL att arenan byggs ut till ett pris av 85 miljoner dollar, som ska skattefinansieras av stadsborna själva. Delstatens republikanske guvernör Bobby Jindal, som i kölvattnet efter den republikanska förlusten i valet 2008 saluförs som partiets nya stjärna, kampanjar aktivt för att driva igenom investeringarna. Super Bowl-arrangemanget är viktigt för Jindal, som behöver en politisk triumf i sin hemdelstat.

Förutom de ökade kostnaderna protesterar flera New Orleans-bor mot att arrangemanget överskuggar den nya regeringens bristande stöd till staden. Under sin kampanj presenterade Obama 15 specifika åtgärder som han ville genomföra i New Orleans för att minska brottsligheten och reparera skadorna efter Katrina. Hittills har ett av löftena – att förbättra organisationen för federala nödsituationer, FEMA – uppfyllts. Till hälften. (Obama har tillsatt en ny högsta chef för organisationen men inte genomdrivit några omorganisationer.) Övriga 14 har inte behandlats över huvud taget.

– Ju längre in i administrationen vi kommer, desto tydligare är det att den här regeringen precis som den förra inte är intresserad av att ge New Orleans en hjälpande hand, utan snarare ett uppsträckt finger, skriver den politiske kommentatorn och New Orleans-bon Harry Sherarer i ett syrligt öppet brev.

Stadens ekonomiska läge har annars förbättrats någorlunda efter att återuppbyggnaden sett en liten boom inom byggnadsindustrin. Men med Super Bowl, varnar bland annat The Nation-skribenten Dave Zirin, tvingas New Orleans-borna in i händerna på en helt extern service-ekonomi, där kortsiktiga arbeten och turistunderhållning kommer att prioriteras snarare än att försöka bygga en stabilare ekonomisk grund.

Trots kritiken är New Orleans-borna till större delen entusiastiska inför beslutet.

Många bor kvar i husvagnar utan att ha kunnat återvända till sina förstörda hem. De känner sig fortfarande svikna av sin regering och hoppas att världens mest spektakulära idrottsevenemang ska kunna ge dem vad deras politiker misslyckats med: arbete och en framtid.