Ett företag pressar sina anställda att arbeta i en forcerad takt som äventyrar säkerheten kring sjuka människor. Korta samtal i sjukvårdsupplysningen premieras. Och ju mer den anställda kan avråda från sjukhusbesök ju mer premieras hon. Genom denna privatiserade verksamhet dör en liten pojke. ”Marknadens” cyniska och grymma ansikte gör endast en avvärjande grimas.

Företagets ägare måste ju från början ha förstått att hans personalpolitik skulle få katastrofala följder. Men drev personalen vidare. Den ekonomiska vinsten betyder allt.

På sjuttiotalet började högerns propaganda mot välfärdssamhället växa in i hela mediavärlden. Den offentliga sektorn angreps ständigt och privatiseringar utmålades som en frälsning ur byråkrati och ineffektivitet.

Den påstådda ineffektiviteten var en svart lögn. Välfärdssamhället och våra gemensamt ägda institutioner fungerade mycket bra. Men högerns spindoktors är utstuderat sluga och vet väl hur en propagandadrive ska skötas. Man plockar fram enstaka misslyckanden och påstår att de är det dominerande.

Fredrik Reinfeldts bok Det sovande folket var en del i denna högerpropaganda och en programförklaring. I sin avsky för ”bidragstagare” och välfärdssamhället var boken ett tecken i sin tid och borde ha varit en varning för vänstern och för välfärdssamhällets försvarare. (Den bör fortfarande läsas som information om vad kommande år av högermakt och högerregeringar kommer att ge oss. Boken är mystiskt försvunnen ur handeln och från de flesta bibliotek men kan sökas på nätet.)

Avskyn för ”bidragstagare” programmerades sedan så att sjuka människor betecknades som simulanter och fuskare. Arbetslösa beskylldes för att inte vilja söka jobb, inte vilja arbeta. En propaganda som fungerade och denna människosyn anammades av många. Ingen kan känna solidaritet med misslyckade fuskare. Ett sätt att bli av med ett samhällsproblem. Försäkringskassans och arbetsförmedlingens personal kan så behandla sina offer som man gjorde på trettiotalet. Med oförskämdheter och orealistiska krav. Som nu åter blivit ett politiskt korrekt beteende.

Högerns människosyn har fyllt samhället och även vardagens samspel mellan människor blir alltmer kallt och hänsynslöst. Dagstidningarnas insändarspalter fylls av hatutbrott mot ”bidragsfuskare” och ”misslyckade” människor. Och med devot beundran för högerns ledande politiker.

Den ekonomiska kris som drabbat oss ger nu högerregeringen ett absolut tillfälle att döda den offentliga sektorn och därmed välfärdsamhället.

Kommunernas ekonomi försämras katastrofalt månad för månad. Regeringens åtgärder pressade människor ut ur arbetslöshetskassorna och nu måste socialbidrag istället betalas ut. De belastar den kommunala ekonomin. Som följd avskedas personal från skola och från vårdsektorn.

Tills vårdsektorn inte fungerar längre. Tills välfärdsstaten är död.

I många länder har högern och ”eliten” under historiens gång haft kriser och katastrofer som en förevändning för angrepp mot folkets rättigheter. Ett vapen mot löntagarna. I samma svep sänker man här nu lönerna.

Nittio procent av alla dagstidningar är borgerligt ägda och styrda. Detta betyder att ingen kritik riktas mot den nuvarande högerregeringen. Endast beröm och beundran. Endast goda betyg. Som en självklarhet följer även Sveriges television samma linje. Detta mediaskådespel blir ur en aspekt löjligt. Det devota bugandet. Men än mer skrämmande. Demokratin reellt satt ur spel genom medias agerande.

Tidigare hade vi väl några dagstidningar som hörde hemma i en visserligen borgerlig men dock hygglig socialliberal ideologi. Som ibland kunde ställa upp för folket.

Nu regerar den absoluta högern. Med sin kärlek till ”marknaden”. Vars tjänare de är. Både högerpolitiker och media.

Den ”marknad” (kapitalism) som skapar ekonomiska kriser. Som driver miljontals ut i arbetslöshet och misär. Som dödar en liten treårig pojke.