Fria Tidningen

Tjuren som gud glömde

Ingen tjur har upprört svenskarna lika mycket som belgian blue, eller belgisk blå som den numera heter. Svenska myndigheters, politikers och djurrättsrörelsens kamp för att hindra tjuren från att beta i svenska hagar kantas av en rad misslyckanden. Monstertjuren var först helt förbjuden i Sverige, men efter EU-anslutningen blev det fritt fram för import.

Enligt Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister, CDB, fanns 2008 tolv stycken belgisk blå i landet, och ett djur har fötts i år.

– Då finns det tretton djur om ingen av dem slaktas, berättar Kerstin Helmerson på CDB.

Hur många kalvar som finns med inslag av belgisk blå i Sverige är omöjligt att veta då ingen statistisk förs på det. Experter uppskattar dock antalet till flera hundra.

Det var 1995 som tjuren från Belgien blev känd för hela svenska folket. På löpsedlar kunde man se bilder på en grotesk tjur som fick namnet monstertjuren.

Orsaken till löpsedlarna är ett försök av kreaturshandlaren Per-Olov Hagelgren att importera 25 tjurar till Sverige. Det dyker dock upp problem då tjurarna under en längre tid blir sittande i karantän i Belgien för en smittskyddsundersökning och införseln till Sverige drar ut på tiden. Det mesta tyder på att tjurarna sedan blir kvar i Belgien – i alla fall officiellt.

Men året därpå, 1996, är det åter svarta rubriker på kvällstidningars löpsedlar. ”I dag kommer monstertjuren till Sverige”, skriver Expressen. Under ett stort spektakel, som bevakas av flera tv-stationer och som direktsänds i radio, insemineras fyra kor med importerad sperma. Det hela övervakas även av polis till ljudet av protesterande demonstranter. De fyra korna ägs av bonden Gunnar Nilsson i Viken utanför Helsingborg. Sperman har han köpt av Per-Olov Hagelgren.

– Det här har definitivt passerat alla gränser. Det måste stoppas. Han kan och ska åtalas och dömas, säger dåvarande jordbruksminister Annika Åhnberg.

Även matvarujättarna Ica och Coop är upprörda och går ut med en bojkott mot monstertjuren. Jordbruksverket polisanmäler Gunnar Nilsson, Per-Olof Hagelgren och Solveig Arrborn som gjort själva insemineringen. Även allmänheten är upprörd och Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök lyckas på kort tid samla in 32 000 namn mot monstertjuren.

I juni 1996 åtalas de tre, Gunnar Nilsson, Per-Olof Hagelgren och Solveig Arrborn, vid Helsingborgs tingsrätt för brott mot djurskyddslagen och lagen om kontroll av husdjur. Men advokaterna kräver att tingsrätten ska begära in ett förhandsbesked i ärendet från EG-domstolen.

1998 kommer beskedet från EG-domstolen i Luxemburg: det går inte att förbjuda avel med rasen belgisk blå i Sverige. Domstolens beslut bygger på att rasen godkänts i andra EU-länder. Domstolen anser att de hänsyn till djurens hälsa – som Sverige åberopar som skäl – redan har prövats i samband med att man gav de belgiska bönderna tillstånd till avel. Åtalet mot de tre ogillas. I DN uttalar sig Gunnar Nilsson om att han inte tror att den samlade opinionen mot belgisk blå kan stoppa aveln. Kontrollen blir omöjlig.

– Om jag släpper en charolaistjur och en belgisk blå i en hage med 50 kor, så vet jag ju inte vilka kalvar som har belgisk blå till far. Det är inget jag kan skriva intyg på när jag säljer kalvarna.

Köttbranschen själv tecknar då en överenskommelse om att slakterier inte ska ta emot vare sig monstertjuren eller korsningar av rasen.

Sedan svalnar debatten och nyhetsbevakningen kring monstret fram till 2006 då Lantbrukarnas affärstidning, ATL, avslöjar att antalet monster i Sverige ökat. Två renrasiga monstertjurar finns nu registrerade hos Jordbruksverket, men experter uppskattar antalet till 50. Dessutom uppskattar man att mellan 50 och 1 000 kalvar varje år föds med anlag från belgisk blå. Men ingen känns vid slakten eller vart minst 150 ton kött tagit vägen.

Tidningen ATL kontaktar då ett antal stora slakterier och utger sig för att vara försäljare av belgisk blå. Samtliga slakterier säger ja till att ta emot köttet, trots köttbranschens överenskommelse från 90-talet. Debatten blommar upp igen med stora rubriker i tidningar om att det nu finns starka skäl att tro att köttet från monstret finns i svenska matvaruaffärer. Samma år börjar Gunnar Nilsson att avveckla sin köttdjursproduktion.

När FRIA 2009 ringer honom säger han lätt irriterat att han inte orkar prata om belgisk blå och lägger på.

Gunnela Ståhle, som är ansvarig för djurskyddsfrågor på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, berättar för FRIA att överenskommelse mellan slakterierna från 1996 fortfarande gäller, men att Sverige mer och mer tvingats att acceptera rasens fortplantning då EU-kommissionen sätter stopp för svenska regleringar.

– Nu finns belgisk blå i Sverige. Det är inte mycket vi kan göra åt det, då vi saknar ett regelverk att luta oss mot.

Har det hela glömts bort?

– Nej, det tycker jag inte, så fort det rapporteras något i media så startar debatten. Motståndet mot belgisk blå känns lika starkt som tidigare.

Gunnela Ståhle menar att avslöjandet 2006 att belgisk blå nu hamnat på svenska köttdiskar har gjort att trovärdighetsfrågan blivit viktigare.

– Det viktigt att överenskommelsen efterlevs. Jag skulle vilja veta vilka kontroller Scan gör för att hålla överenskommelsen.

Margareta Thorgren, informationsdirektör på Scan, säger att de fortfarande håller på överenskommelsen från 90-talet.

– Vi är fortfarande emot belgisk blå.

Men hur funkar kontrollen vid slakterierna?

– Vi har egna interna regler och avtal där allt finns reglerat. Vi har även bra kontakt och gott samarbete med våra uppfödare.

Är ni säkra på att inget monster slinker igenom?

– På första generationen ser man ju tydligt att de är belgisk blå, andra och tredje är däremot svårare. Men, som sagt, vi gör kontroller och har ett bra samarbete med våra uppfödare. Misstänker vi något går det inte in till slakt.

Ulf Holm, EU-parlamentariker mellan åren 1995 till 1999, som arbetade och arbetar aktivt i kampen med att stoppa monstertjuren i Sverige berättar med en lätt uppgiven ton att det nu är tillåtet att ha tjuren i Sverige tack vare EU-medlemskapet, men att han så sent som förra året tog upp frågan i riksdagen.

– Jordbruksminister svarade då att det är för svårt att ändra EU-lagstiftningen, men han lät positiv till att jobba med frågan med köttbranschen.

Ulf Holm tycker att de avslöjanden som kom 2006 visar att man inte kan lita på branschöverenskommelsen.

– Vi måste få en märkning på maten, men det är svårt då EU sätter stopp för det.

Fakta: 

• Belgisk blå är en kreatursras som genom avel har utvecklat en genetisk defekt, dubbelmuskel, som gör rasen ovanligt stor. Den höga födelsevikten och kalvarnas proportioner (nästan lika bred som lång) i kombination med dubbelmuskelaturen som gör kornas bäcken trängre medför att upp till 90 procent av Belgisk blå kalvarna måste förlösas med kejsarsnitt.

• Förutom de etiska frågorna kring belgisk blå har även kvalitet diskuteras. De som är för belgisk blå hävdar inte oväntat att köttet är godare. Men proffskockarnas organisation inom EU, Eurotoc, definitivt tagit avstånd från Belgisk blå-kött för att det är kvalitetsmässigt undermåligt. Enligt Gunnela Ståhle har Neutrala smaktester gjorts som visar att köttet har sämre struktur och mindre smak jämfört med kött från traditionella raser.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Snart är det semester igen

Intervju

Den lagstadgade semestern infördes 1938 – då fick alla arbetare rätt till två veckors semester. Tre veckors semester kom 1951, fyra veckors semester infördes 1963 och fem veckor 1978. Men vad hände sen då? Och varför har vi semester?

Fria Tidningen

Vad hände sedan, Eva Goës?

Intervju

Hon var språkrör för miljöpartiet vid riksdagsvalet 1998 när det blev det första nya partiet som kom in i den svenska riksdagen på 70 år. I riksdagen satt hon i två omgångar, från 1988 fram till miljöpartiet ramlade ur 1991. Vid miljöpartiets återtåg till riksdagen i valet 1994 var hon med och satt fram 1998.

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Jordbruksverkets inblandning väcker kritik

Intervju

Efter det stora intresset för Reko-ringar har Jordbruksverket satsat på ett projekt som ska stödja etableringen av nya ringar. Men initiativet välkomnas inte av alla.

Fria Tidningen

Fredsaktivisten som började befria djur

Intervju

Proffsaktivisten Martin Smedjeback har just lämnat fängelset. Nu är han aktuell i filmen Tomma burar. "Djurrätt har framtiden för sig. Det finns en inneboende moralisk kraft i det", säger han.

Stockholms Fria

© 2024 Fria.Nu