I fyra dagar hölls Philip Rizk i en cell på två kvadratmeter, med handfängsel nästan hela tiden och utan kontakt med omvärlden. Reglerna var tydliga: Rör inte ögonbindeln, och tala inte om du inte blir tilltalad. ”Allt som finns i ditt huvud, det vill vi ta ut”, sade en av förhörsledarna.

– Det var en fruktansvärd känsla, speciellt när det började sjunka in att de hade full kontroll över mitt liv. De tog sig in i mitt mejlkonto och frågade ut mig om personliga detaljer, säger han.

Philip Rizk greps fredagen den 6 februari efter en solidaritetsmarsch för Gaza på den egyptiska landsbygden, organiserad av aktivister från bland annat Egypten, USA och Frankrike. De följande dagarna vägrade inrikesministeriet bekräfta var han hölls fången och varför han gripits. Natten till måndagen sökte beväpnade säkerhetsagenter igenom hans föräldrahem i Kairo och Rizks lägenhet där de konfiskerade kameror och en dator. Säkerhetspolisen lyckades också skaffa tillgång till och stänga ner bloggen Tabula Gaza, där Rizk skrivit om den humanitära situationen i Gaza och effekterna av Israels blockad och krigföring.

Philip Rizk, som bott nästan två år i Gaza och arbetar med en dokumentärfilm om fredligt motstånd mot ockupationen i palestinska byar, beskriver tiden i fångenskap som outhärdlig och skrämmande.

– De anklagade mig för allt från att vara israelisk spion till att smuggla vapen till Hamas. Ibland hörde jag skrik från folk som torterades runt omkring mig, men jag kunde inte avgöra om det var äkta eller inspelningar. ”Du är en intelligent person”, sa de. ”Du vet att det där kan hända dig också.”

Mustafa Hussein, psykiater på El Nadeem Center for rehabilitation of victims of violence, menar att behandlingen som Rizk utsatts för bör klassas som tortyr.

– Även om han inte lidit fysisk skada så medför den behandling som han beskrivit – fångenskap på okänd ort med ögonbindel och handfängsel, hot om fysisk skada och isolering under fyra dygn – allvarligt psykiskt lidande och faller därför under FN:s konvention mot tortyr som Egypten ratificerat, säger han.

Enligt människorättsgrupper är tortyr vanligt förekommande i egyptiska fängelser. Philip Rizk säger att han är medveten om att han ändå behandlades relativt väl tack vare sitt dubbla medborgarskap – hans far är egyptier men hans mor tyska. Genom hans breda kontaktnät kunde en stödkampanj snabbt organiseras efter gripandet, delvis via en Facebookgrupp som samlade tusentals medlemmar. Manifestationer hölls bland annat utanför ambassaderna i Washington och London.

– Det finns andra som har det värre, som inte åtnjuter samma skydd och inte har vänner världen över. Jag hoppas att uppmärksamheten kring mitt fall inte innebär att de glöms bort, säger Rizk.

Bland de egyptier som gripits den senaste tiden finns 22-årige Diaa el-Din Gad, som på sin blogg uttrycker stöd för Hamas och beskriver Egyptens president Hosni Mubarak som en israelisk agent. I onsdags dömdes Magdy Hussein, ledare för det islamistiska Arbetarpartiet, till två års fängelse av en militärdomstol för att ”illegalt” ha besökt Gaza. Två andra aktivister, Ahmed Douma och Ahamed Kamal, dömdes i förra veckan till ett års fängelse vardera på samma grunder.

Den egyptiska regimen har fått hård kritik för sin medverkan i blockaden av Gaza, genom att hålla gränsövergången i Rafah nästan helt stängd sedan juli 2007. Under det senaste kriget mot Gaza, som skördade minst 1 300 palestinska liv, hölls massiva protester nästan dagligen runt om i Egypten. Hundratals demonstranter greps, de flesta anhängare av den islamistiska oppositionsrörelsen Muslimska brödraskapet. Förra fredagen greps ytterligare ett 50-tal efter nya demonstrationer för ett öppnande av gränsövergången. Trots repressionen demonstrerade ett hundratal aktivister i Kairo i tisdags för ett frigivande av samtliga ”fångar för Gaza”.

Repressionen är en del av ett propagandakrig mellan den USA-stödda regimen och landets oppositionsrörelser, som i stort sett enbart enas av sin kritik mot regimens Israelvänliga politik. De senaste åren har regeringsföreträdare och statliga medier lagt stor möda på att utmåla Hamas som ett hot mot Egyptens nationella säkerhet. Många bedömare anser att den egyptiska regimen till varje pris vill undvika framgångar för den palestinska islamistiska motståndsrörelsen, eftersom det skulle stärka den inhemska oppositionen.

Trots att toleransen för kritik tycks bli allt lägre säger Philip Rizk att han kommer att fortsätta kampanja för Gaza.

– Befolkningen lever under chockerande humanitära förhållanden som stadigt förvärras på grund av Israels blockad, som Egypten har en roll i att upprätthålla. Ingenting har förändrats som kan få mig att ge upp min aktivism. Mina fyra dagar i fångenskap får inte överskugga det faktum att en och en halv miljon människor lever i ett fängelse.