Äntligen. Gellert Tamas nya bok De apatiska (Natur & kultur), som ursprungligen skulle ha getts ut i september men vars utgivning sköts upp på grund av nytillkomna uppgifter, är ute i maj.

Som alltid när Tamas rör sig i samtidens ljusskygga skrymslen kan vi vänta oss intelligent journalistik. Att han skriver reportageprosa på riktigt fängslande deckarnivå vet alla vi som har läst Lasermannen.

Samma förlag ger ut ytterligare en bok på temat Det smutsiga Sverige: radiojournalisten Pontus Mattssons debut Sverigedemokraterna in på bara skinnet.

Bakom kulisserna-reportage utlovas och boken ska förmodligen fungera som varningsklocka.

Sverigedemokraternas kostymbyte 2006 har gjort partiet mer rumsrent och säkert fyller boken en lucka efter Stieg Larssons och Mikael Ekmans portalverk Sverigedemokraterna. Den nationella rörelsen (Ordfront/Expo, 2001).

I anslutning till valet 2010 ger för övrigt Expo i samarbete med Natur & kultur ut ännu en bok om det intoleranta partiet.

I månadsskiftet januari-februari kommer en reportagebok som sammanfattar de gångna årens piratdebatt.

Piraterna. De svenska fildelarna som plundrade Hollywood (Ordfront) av Sam Sundberg och Anders Rydell berättar historien om den svenska piratrörelsen å ena sidan och den upphovsrättskramande lobbyn å den andra.

Piraternas egen bok i ämnet, Copy me från 2005 (Roh-nin förlag, vart tog ni vägen?) är förmodligen som debattbok betraktad mer visionär, men det har saknats en intelligent sammanfattning av de många turerna kring exempelvis Pirate bay och en mer balanserad diskussion i den infekterade piratfrågan.

Boken har redan blivit omdiskuterad – på grund av sitt omslag, som föreställer Pirate bays logga.

Hoppas att bokens innehåll kan bidra till en mer fruktbar debatt än vad loggan hittills gett upphov till. Ordfronts förlagschef Pelle Andersson sänker i alla fall nivån rejält i en intervju med Sydsvenskan angående kopieringen:

”Eftersom de själva tycker sig ha rätt att ta allting blir det lite roligt att vi inte skulle få låna en logga som de dessutom själva har tagit någonstans ifrån”.

Mediedebatten är tillbaka på 2005 års sandlådenivå.

Vidgar man blicken utanför Sverige ser vi att utrikespolitiska konflikter sätter spår i utgivningen även för 2009.

I den unga genren Guantánamolitteratur kommer i veckan Mahvish Rukhsana Khans berättelser om vad fångarna förmedlat till henne som tolk i fånglägret. Min dagbok från Guantánamo (Bonniers) ska vara ett ”upprörande dokument” där männen bakom serienumren får liv. Undviker den att gå i offerfällan och istället avslöjar det koloniala systemets natur så är det säkert läsvärt.

På Atlas förlag släpper Andreas Malm nu en bokversion av den DN-debatt han startade förra våren om västliberalers hets mot och besatthet vid muslimer. Boken Fear of a muslim planet som utkommer i mars gör upp med bilden av Europa som en ”fristad för araber”.

Fler motbilder i samma anda blir det i april då Karneval förlag släpper diktaren, redaktören, kulturskribenten och muslimen Mohamed Omars bok Muhammed. Budbäraren och hans budskap, som förklarar varför Muhammeds budskap har gjort islam till världens näst största religion.

Böcker som lär behövas i denna ytlighetens era – inte minst som intellektuella barrikader inför rasisternas förmodade inmarsch i riksdagshuset.

Det må vara ett tecken i tiden att 2008 års ekonomipristagare är Bushkritikern och nykeynesianen Paul Krugman och inte en ekonom som med ett barns envishet fortsätter att predika den fria marknadens evangelium.

Nu i januari släpper Leopard förlag hans bok med den osexiga titeln Krisen. Orsaker, verkan, åtgärder som sägs förklara bakgrunden till den finansiella krisen och analysera vilka åtgärder som bör vidtas.

Inte en kioskvältare naturligtvis, men idéer har en tendens att nå ut bland allmänheten även på andra vägar än via massupplagor.

Det lika avlägsna som bortglömda folkmordet i Rwanda 1994 är ämne för Vi vill upplysa er om att vi kommer att dödas imorgon tillsammans med våra familjer av Philip Gourevitch.

Utkommer i april och blir troligen inte någon snackis i det navelskådande Sverige. Men kanske är det i tystnaden vi kommer att finna de viktigaste debattämnena.