Fria.Nu

'Personval flyttar makt från partierna till väljarna'

Personvalet var tänkt som en vitalisering av demokratin. Med ett personligt anslag skulle intresset för partipolitiken åter vakna hos väljarna. Men det går trögt. Än så länge har mobiliseringen uteblivit.

Lars Hjälmered hoppas på en plats i riksdagen. Med tillräckligt många personröster kan han vara en av några få moderater som flyttar från Göteborg till Stockholm efter valet.
Han berättar att det finns såväl politiska som personliga orsaker till att han satsar på en personvalskampanj.
- Det här var en chans som jag inte ville missa. Jag står på valbar plats och med tillräckligt många kryss i ryggen kan jag säkert komma in i riksdagen.
Hans personvalskampanj är uppbyggd kring tre frågor. Lars Hjälmered har valt att lyfta fram arbetslösheten, bostadsbristen och jäm-
ställdheten.
- Just nu känns det väldigt positivt. Särskilt med tanke på den allmänna medvinden för moderaterna. Men jag vill inte ta ut något i förskott.
Moderaterna är det parti som mest konsekvent satsat på personval.

Lars Hjälmered är övertygad om att det beror på en allmän tro på individen inom moderaterna och på partiets demokratisyn.
- Det handlar om det personliga ansvaret. Som väljare ska man lätt kunna utkräva ansvar av sina politiker. Och den möjligheten tycker jag ökar med personvalssystemet.
Men moderaterna är tämligen ensamma i sitt engagemang för personvalet, och bland väljarna verkar intresset inte särskilt stort. I valet 1998 kom tolv ledamöter in i riksdagen på personröster, 2002 var motsvarande siffra tio.

Lars Hjälmered tycker inte att dagens system är helt lyckat. Han menar att det måste bli lättare att bli invald på personröster och att man därför ska ta bort de spärrar som finns i dag.
- I grund och botten handlar det om att flytta makt från partierna till väljarna. Ju mer kryssen blir värda, desto mer makt får den som väljer. Men det är klart, partierna är kanske rädda för den makt som de kan förlora.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

'Det saknas inte resurser inom vården'

Den svenska sjukvården står inför stora utmaningar. Missnöjet med vården ökar och det gör även antalet sjuka. Hur ska vården hantera den här situationen?
Detta är den fjärde och avslutande delen i GFT:s serie om framtidens sjukvård:
Sjukvården i Västra Götalandsregionen kan bli bättre. Det menar Johan Assarsson, regiondirektör.
- Medicinskt håller sjukvården en hög kvalitet, med när det gäller bemötande och tillgänglighet tror jag att vi har en del att lära fortfarande, säger han.

Göteborgs Fria

Sjukvård är en konstvetenskap

Den svenska sjukvården är alltför starkt präglad av den naturvetenskapliga världsbilden. Om sjukvården skall bli bättre på att möta patienter och hantera det utbredda missnöjet med vården måste läkarna bli humanister. Det menar åtminstone företrädarna för humanistisk medicin.

Göteborgs Fria

'Alla läkarstudenter borde gå i terapi'

Alla blivande läkare borde gå i egenterapi för att få en större förståelse för sina egna tillgångar och brister. Allt för att skapa bättre möten med patienterna. Det menar Johanna Bengtsson, läkarstudent.

Göteborgs Fria

Vårdtiden räcker inte

Maj-Britt Hasselblad har stor erfarenhet av den svenska vården. Hon har jobbat som barnmorska i över 30 år och hon har själv utnyttjat vården otaliga gånger på grund av sin kroniska lungsjukdom.

Göteborgs Fria

© 2026 Fria.Nu