- Stridigheterna är inte längre kontrollerbara. De kan komma att bli till ett väpnat motstånd mot staten, säger Adrián Ramírez, ordförande för den ickestatliga människorättsorganisationen Limeddeh.
Lärarstrejken leds av ett av landets mest stridbara fack - Sindicato Nacional de Trabajadores de la Educación - och började med krav på högre löner. När strejken efter några veckor fick stöd och förstärkning av Appo, ett nätverk bestående av en rad sociala rörelser och vänsterpolitiska organisationer, radikaliserades den dock.
Demonstranterna har rest krav på att guvernör Ulises Ruiz, som anklagas för att ha förskingrat offentliga medel, ska avgå. Detta är nu också deras villkor för att engagera sig i förhandlingar med Mexikos inrikesminister Carlos Abascal, som erbjudit sig att medla i konflikten.
Proteströrelsen har uttryckt sitt stöd till vänsterns presidentkandidat Andrés López Obrador, som vidhåller att bedrägeri ligger bakom den konservative kandidaten Felipe Calderóns knappa seger i presidentvalet den 2 juli.

De senaste veckornas strider i staden Oaxaca, delstatens huvudstad, har varit de hårdaste sedan konfliktens början.
Sedan en grupp beväpnade män, som uppges vara poliser, förstörde antennerna på de statliga radio- och TV-stationer som Appo ockuperar sedan tre veckor, utvidgade Appo det område i centrum där medlemmarna har slagit läger. Området är nu omgärdat av barrikader, taggtråd, lastbilar och män, varav flera bär masker, slagträn och stenar.
Demonstranterna har också stängt av flera vägar som leder in till Oaxaca och tagit över en rad privata radiostationer för att nå ut till allmänheten med sina krav. De uppges ha förolämpat reportrar som de inte tycker säger sanningen om konflikten. Aktionen fick ett abrupt slut i början av veckan, då flera hundra poliser öppnade eld mot strejkande, journalister och fotografer i en insats som kallades 'Operation upprensning'. En demonstrant dödades.
Limeddeh och ytterligare 50 människorättsorganisationer har vänt sig till FN:s kommission för mänskliga rättigheter för att få FN att ingripa i konflikten. De har också uppmanat president Vicente Fox och hans administration att vidta åtgärder för att få våldet att upphöra.
Adrián Ramírez från Limeddeh befarar att någon eller flera av Oaxacas mindre marxistiska gerillagrupper - såsom exempelvis FRP - kan komma att besluta sig för att agera i konflikten. Än så länge har gruppernas inblandning dock begränsat sig till ett fåtal propagandaaktioner och polisen säger att man inte oroar sig för gruppernas aktionskapacitet.
Enligt människorättsorganisationerna på plats är det eskalerande våldet ett stort problem. De uppger att mord, tortyr, godtyckliga gripanden, hot och repression mot sociala protester nu tillhör vardagen i Oaxaca. Regeringen har försökt hålla händerna borta från konflikten i Oaxaca och koncentrerat sig på att nå ett beslut om presidentvalet i hopp om att protesterna i söder ska avta med tiden, menar den politiska analytikern Denis Dresser på Mexikos fristående teknologiska institut.

En annan analytiker, Alberto González, anser att situationen i Oaxaca beror på regeringens oduglighet och trångsynthet. Men också flera radikala grupper i Appo bär skulden, menar González, eftersom de är ovilliga att förhandla.
Åklagare Lizbeth Caña i Oaxaca, som tillsammans med polisledningen gav order om 'Operation upprensning', anser att Appo agerar som en urban gerillarörelse.
Människorättsgrupper tolkar dock händelseutvecklingen som ett svar på regeringens politik. I Oaxaca lever majoriteten av delstatens 3,2 miljoner invånare av fattigdom. Deras mänskliga rättigheter kränks systematiskt, yttrandefrihet existerar inte och de lagstiftande och juridiska institutionerna sitter i knät på delstatsregeringen, menar grupperna som arbetar med mänskliga rättigheter.