Allt fler invånare i delstaten Karen, som befolkas av minoritetsgruppen karener, har på senare tid flytt över gränsen till grannlandet Thailand. Delstaten har sedan länge varit drabbad av en konflikt där organisationen KNU:s väpnade gren bekämpar centralmakten i syfte att bilda en egen stat.

Enligt Benjamin Zawacki vid Amnesty international angriper burmesiska soldater medvetet civilbefolkningen, medan man undviker militära mål.

– Därför beskriver vi attackerna som brott mot mänskligheten. Det handlar om omfattande och systematiska övergrepp, säger Benjamin Zawacki till IPS.

Zawacki menar att arméns nuvarande kampanj inleddes för tre år sedan, men att den har intensifierats på senare tid.

Amnesty har med hjälp av andra människorättsorganisationer dokumenterat mängder av övergrepp från regimens sida. Bybor har torterats och sedan skjutits till döds, civila har tvingats utföra slavarbeten och risskördar har bränts ned.

Den pågående militära kampanjen har lett till att civilbefolkningen fått ett allt mindre område som de kan fly undan till, berättar Duncan McArthur, som arbetar för koalitionen Thailand Burma Border Consortium, TBBC. Organisationen hjälper flyktingar som befinner sig längs gränsen till Thailand. Enligt McArthur har närmare 66 000 människor från 38 olika områden tvingats fly från sina hem för att undkomma juntans övergrepp.

En del av flyktingarna har tagit sig över gränsen till nordvästra Thailand, där det i nio läger redan finns 120 000 flyktingar, som tidigare tvingats fly undan striderna i hemlandet.

Samtidigt finns det enligt TBBC närmare en halv miljon internflyktingar kvar inne i Burma. Koalitionen menar att det går att jämföra situationen i Burma med den i Afghanistan och Sri Lanka, där det finns hundratusentals internflyktingar.

Det som är annorlunda i Burma är att det inte finns några internationella hjälporgan inne i konfliktområdet som kan hjälpa flyktingarna och agera som oberoende observatörer.

Karenernas kamp för självständighet inleddes 1949, året efter att Burma blivit självständigt. KNU har till skillnad från vissa andra av minoritetens separatistgrupper vägrat att skriva under något fredsavtal med regimen. Grupper som ingått avtal med juntan har senare insett att regimen inte levt upp till sina löften om större autonomi.

KNU:s vice ordförande David Tharekabaw säger i en telefonintervju med IPS att juntans strategi är att attackerna såväl gerillan som civila för att få människor att bege sig mot gränsen till Thailand.

– Deras målsättning är att få kontroll över hela regionen och dess folk, vilket man aldrig lyckats med tidigare. Om de inte lyckas med det så måste de döda folket eller undanröja dem, säger Tharekabaw