Stadsrevisionen har granskat socialtjänstens arbete i fyra olika stadsdelar. Syftet var att granska huruvida stadsdelarna fullföljde sitt ansvar för barn och ungdomar som placerats på institution. Flera brister hittades i arbetet med ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar.

– Man uppfyller de krav man kan ställa på uppföljning. Det som däremot är anmärkningsvärt är att man i flera fall agerar utifrån fel förutsättningar, säger Jakob Jendeby på stadsrevisionen, som ansvarat för studien.

32 fall undersöktes särskilt av stadsrevisionen. Av dessa rörde en fjärdedel ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar och där fann man brister som lett till upprepade omplaceringar för de berörda ungdomarna. Samarbetet mellan Individ och familjeomsorg, och funktionshinderenheten brast i flera av stadsdelarna. I vissa fall tog man inte hänsyn till diagnoser om funktionsnedsättning när man fattade placeringsbeslutet.

Göteborg köpte institutionsvård för barn och ungdomar för totalt 236 miljoner kronor förra året. Men trots det finns det ingen kommungemensam utvärdering av de olika institutionernas möjligheter och kapaciteter. Det är upp till stadsdelarna själva – och intrycken av institutionerna varierar kraftigt från stadsdel till stadsdel, visar revisionens rapport.

– Det är rätt anmärkningsvärt att en så stor stad som Göteborg, som köper så mycket, inte har en bättre uppföljning där man systematiskt kan kontrollera vad institutionerna har för möjligheter, säger Jakob Jendeby.

När en institution inte klarar av vårduppdraget i ett enskilt fall agerar stadsdelarna snabbt, säger Jendeby. Men trots att man är bra på att gripa in har omplaceringarna ofta negativ effekt för den berörde.

– Det är inte bra för den enskilde att bollas runt mellan olika instanser. Det gör det svårare och svårare att ordna en fungerande tillvaro. Dessutom komplicerar det möjligheten att ta till sig diagnosen, säger Jakob Jendeby.

– Det här är väldigt viktigt för oss. Det finns nog ingen verksamhet som har så svårt för att samordna verksamheten som den sociala. Sekretessen är viktig, men det är självklart att vi kan bli bättre på att samordna våra erfarenheter, säger Dario Espiga, ordförande i Sociala resursnämnden.

Espiga säger att man nu ska undersöka hur det ser ut i övriga stadsdelar i Göteborg.

Den enda stadsdel i undersökningen som i nuläget har ett utvärderingssystem är Tynnered. Det är dock färskt, och Anita Lidström. som är enhetschef för Individ och familjeomsorg i stadsdelen, säger att det ska ses på lång sikt.

– Egentligen är det här första året vi genomför det. Vi gjorde det förra året som ett pilotprojekt, eftersom vi vet att socialtjänsten är inte alltid hundraprocentig bra på att utvärdera sina egna insatser

Enligt Lidström har stadsdelen trots systemet haft ett flertal omplaceringar av ungdomar med missbruksproblem, framför allt det senaste året.

– Jag tror att ett kommungemensamt arbete skulle vara nyttigt. Det är jätteviktigt att vi minimerar risken för att barn hamnar på institutioner som inte kan tillgodose deras behov.

Det behöver inte vara långt borta. Just nu håller Göteborg på att implementera ett nytt dokumentationssystem, rekommenderat av socialstyrelsen, som man hoppas ska bidra till ökad samverkan och erfarenhetsutbyte när stadsdelarna köper institutionsvård.

– Det är ett av två steg. Det andra är att vi måste bli bättre på att utbilda våra socialarbetare i att känna igen psykiska besvär. Hur vi ska gå tillväga där diskuterar vi fortfarande, säger Dario Espiga.

– Det här måste bli mycket bättre. Den organisatioriska indelningen ska inte påverka möjligheten till insatser, säger Jakob Jendeby.

I veckan ska kommunfullmäktige ta upp stadsrevisionens rapport.