Personer med ätstörningar behöver varken vara underviktiga eller överviktiga. De handlar inte heller om överdriven utseendefixering, vilket är en vanlig missuppfattning hos allmänheten enligt Elin Borg, ordförande i Anorexi- och bulemikontakt i Göteborg. Det är fixeringen vid mat som ätstörningarna består i. Den ständiga upptagenheten av tankarna på mat begränsar livet för den drabbade. Och den fixeringen späds på av kostrådens och bantningstipsens ständiga närvaro i tidningar och tv, menar hon.

– Kostråden i media drar igång själva tänket på mat. När man har ätstörningar slukar man allt som skrivs om kost och motion, säger hon.

Härom veckan fyllde Anorexi- och bulimikontakt 25 år. Det är en ideell förening som arbetar med att stödja personer som drabbats av ätstörningar och deras anhöriga. Volontärerna i föreningen har egna erfarenheter av ätstörningar och håller föreläsningar i både skolor och på arbetsplatser. Genom arbetet i föreningen har Elin Borg upplevt att ätstörningarna ökat under de senaste fem åren. Till exempel blir ätstörningen ortorexi (överdriven träning kombinerat med lågt näringsintag) allt vanligare. Dessutom kryper problemen allt längre ner i åldrarna, enligt Elin Borg.

– Vi har nyligen haft kontakt med föräldrarna till en åttaårig flicka, berättar hon.

Men alla tror inte medias påverkansmakt. Britt Persson är enhetschef på en sluten vårdavdelning för unga anorexi- och bulimipatienter på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Hon tror inte att kostråden i media påverkar antalet som drabbas av ätstörningar.

– Det krävs andra anledningar än vad som står i media för att en person ska drabbas av ätstörningar. Vi är nio miljoner invånare, om ätstörningar berodde på innehållet i media skulle fler drabbas, säger hon.

Enligt Britt Persson är det först när personen redan är sjuk som kostråden i media börjar påverka honom eller henne. Hon menar att patienterna själva ofta beskriver att de inte brydde sig om kostråden i media innan de blev sjuka.

Men Elin Borg menar att det inte bara är de som fått diagnosen anorexi eller bulimi som behöver hjälp att bryta tankemönster. Tankarna på mat kan ta upp för mycket tid och kraft hos många personer som inte anser sig ha ätstörningar. I till exempel skolor eller kompisgäng kan en person som är fixerad vid tankar kring mat anses vara normal. Om alla i sammanhanget beter sig likadant, blir det beteendet det normala. Kostrådens ständiga närvaro i media kan då bidra till att göra det ”normalt”. Därför är det viktigt att fortsätta informera, och framför allt diskutera förhållandet till mat med ungdomar, menar Elin Borg. Och där håller Britt Persson med henne.

– Man måste våga se allvaret i det här. Ätstörningar förstör livet för dem som drabbas. Precis som när man vill bryta mönstren för ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet på ett tidigt stadie, måste man göra insatser mot ätstörningar tidigt. Vi måste låta unga veta att vi förstår det här, säger Britt Persson.