Fria Tidningen

”Socialarbetare överger sin mission”

Ett samhälle i förändring innebär människor i förändring. Eller är det tvärtom? Socialtjänstens arbetsområden bedrivs i allt större skala som privata verksamheter. Och ny forskning visar att socialarbetarna själva är en viktig drivkraft i processen.

Staten knoppar av och säljer ut verksamheter och allt fler tjänster köps in från den privata sektorn. Det är det vanligaste sättet att förklara privatiseringen enligt Peter Dellgran, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Han har forskat om orsakerna till, och konsekvenserna av, privatiseringen av socialtjänstens arbetsområden. Och det ur ett nytt perspektiv. Forskningsresultaten visar att det inte bara är politiska beslut som styr utveckling. Socialarbetarna själva är en viktig drivkraft mot en ökad privatisering.

– Privatiseringen av socialtjänstens område handlar lika mycket om professionaliseringen av det, säger han.

Han gör en handrörelse mot någon av pappershögarna på sitt skrivbord.

– Jag håller just nu på att skriva på en grej jag kallar ”Flykten från myndighetsutövningen”, säger han och ler.

Och det är just vad hans forskning visar: socialarbetarna lämnar socialtjänsten. Socialsekreterare har blivit ett genomfartsyrke i högre grad än tidigare. Intresset av att göra karriär inom den privata sektorn istället för att arbeta inom socialtjänsten växer. Socionomerna vill i allt större utsträckning bli egna företagare inom rådgivning eller utbildning, eller vara anställd i en privat verksamhet. Den gamla bilden av socialarbetarna som fattigdomens avant garde stämmer inte längre, menar Peter Dellgran.

– Intresset för mer autonomi och status på jobbet styr socionomernas karriärsval, säger han.

Enligt honom har efterfrågan på arbetstillfällen inte tidigare uppmärksammats som en anledning till privatiseringen.

Kristofer Svensson har arbetat som socialsekreterare i Skene i ett år. En färgglad rad av postit-lappar på skrivbordslampan skvallrar om att han har mycket att göra. Han lånar några välanvända ord för att beskriva sin arbetssituation.

– Det är ett oändligt behov som ska tillfredsställas med ändliga resurser, säger han.

Högre lön är en självklar anledning till att socialarbetare väljer den privata sektorn. Men det kan även bero på att den privata sektorn har ett symbolvärde som gör den attraktiv menar Kristofer Svensson.

– Det som är privat framhålls ofta som bättre och mer utvecklingsbenäget än ”tröga” offentliga verksamheter, säger han. Men det handlar inte bara om socialarbetarnas situation. Den är oerhört tätt sammanflätad med klienternas situation, och ytterst är det den det handlar om menar Kristofer Svensson.

Enligt honom är den stora personalomsättningen på socialkontoren framför allt till stor nackdel för klienterna. Kontinuitet är viktigt. Det tar tid att bygga upp en klientrelation. Man måste helt enkelt göra socialarbetare till ett attraktivare jobb som folk vill stanna på.

Peter Dellgran har i sin studie även tittat på hur inställningen till privatiseringen bland socialarbetarna har förändrats under de senaste 25 åren. Han och hans kollegor har studerat artiklar som publicerats i akademikerförbundets medlemstidning, för att få en bild av den generella inställningen. Där kunde de se hur inställningen blev allt mer positiv. Särskilt beskrivningarna av de som startade eget talade sitt tydliga språk.

– Vi upptäckte tydliga schablonbilder i artiklarna. Först använde man bilden av Kapitalisten utan socionomutbildning som startar hem för unga av profitskäl. När inställningen till privatiseringen blev positivare gled man över till bilden av Heroinnan som är välutbildad och duktig, nästan alltid kvinna, och som egentligen aldrig ville starta eget, säger Peter Dellgran.

I Sverige är omkring 10 procent av socionomerna egna företagare. Peter Dellgran drar vidare paralleller till utvecklingen i USA. Där startar omkring 50 procent av socionomerna eget.

– I USA har socialarbetarna övergett sin mission. Ingen vill rädda världen i slumområdena längre, utan man vill hellre ta hand om rika människors problem, säger han.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Allt vanligare med sponsrade läroböcker

Användningen av läroböcker för grundskolan som ges ut av företag och organisationer ökar. Böckerna kan beställas gratis, men informationen de innehåller är ofta vinklad. Det menar Miljöpartiet i Göteborg, som nu kräver att en utredning tillsätts.

Göteborgs Fria

Ökat behov av stöd bland barn visar ny Bris-rapport

Årets Bris-rapport är ingen rolig läsning. Behovet av stöd bland barn ökar, då fler hör av sig till Bris. Och enligt Kerstin Sjöbratt på Bris i Göteborg är det dags att vuxna vågar se hur barnen omkring dem mår.

Göteborgs Fria

Sparkrav hos privat vårdföretag drabbar patienterna

Upprörda patienter höjde förra veckan sina röster då det uppdagades att Noltorps vårdcentral i Alingsås höll på att ringa runt till patienter för att försöka få dem att byta eller bryta sin medicinering. Sparkrav från privata ägaren Carema var anledningen – ett företag som liksom så många andra drabbats av lågkonjunkturen.

Göteborgs Fria

Hälsosammare bantningstips ger inte färre ätstörningar

Kostråden i media föreslår inte längre att man ska äta en grapefrukt om dagen. Inte heller att man bör avstå helt från fett. Det är måttliga, men ändå hälsosammare dieter i kombination med träning som föreslås. Ändå kan de bidra till att fler drabbas av ätstörningar.

Göteborgs Fria

Internetförmedlad terapi ger goda resultat

Kognitiv beteendeterapi, KBT, har visat sig vara en effektiv metod för att hjälpa personer som drabbas av bulimi. Bristen på KBT-terapeuter är dock stor. Men nu kan fler patienter erbjudas hjälp genom internetförmedlad behandling.

Göteborgs Fria

© 2026 Fria.Nu