För mig verkar hela cirkusen mest bestå av ett gäng kostymklädda gubbar som snackar så att ingen fattar något, eller åtminstone enbart de som talar samma språk. Men man ska inte behöva ha examen från Handelshögskolan för att förstå vad som händer i världsekonomin, uppenbarligen är det här något som berör oss alla och då ska det väl också vara information som är tillgänglig för oss alla? Förra gången vi var i en lågkonjunktur och börserna kraschade var jag i 10-årsåldern, och det enda jag förstod var att det var svårt att få jobb och att även min familj drabbades. Nu är det mer än tio år senare, och jag förstår fortfarande ingenting.

Vart tar våra sparpengar vägen när bankerna faller? Jomenvisst, det har vi väl alla vetat hela tiden att det säkraste stället att förvara sina surt förvärvade kronor är i madrassen. Ironiskt nog var det ju ungefär samma metod som visade sig mest effektiv när pensionssystemet reformerades – när jag tittade i mitt pensionskuvert senast (det var några år sedan, och lär dröja innan det känns som att det berör mig) så var det alla vi som inte orkat bry oss om att placera pengarna som hade tjänat mest.

Tidningarna ska ”reda ut” hur jag ska klara min privatekonomi. ”Få inte panik”, manar experterna. Istället ska vi låta våra pengar vara kvar i bankerna som störtdyker och förr eller senare når botten. Den största orsaken till panik brukar vara att man inte vet vad som händer, och hur ska man veta vad som händer om man inte förstår systemet? Ingen förklarar så att jag förstår i alla fall, och jag räknar med att den information som kommer från kvällstidningarna (mest bestående av orden ”kris”, ”panik” och ”chock”) endast ger en väldigt begränsad bild av sanningen. När de stora företagen är igång, eller står still för den delen, har man inte så stor möjlighet att påverka. Saker händer över ens huvud och man förstår inte. Fattar ingenting, trots att det påverkar vår verklighet hela tiden.

Marknadskrafter hit, bolåneinstitut dit. Bostadsbubblan verkar dessutom spricka på samma gång som allt annat. Plötsligt vill ingen köpa, och storstädernas redan överhettade bostadsmarknader blir ännu mer skeva. Räntorna slår i taket, och snart kommer vi inte att ha råd att köpa mat. Jobb kommer vi inte kunna drömma om. Men vilken information ska man kunna förstå och lita på? Ska man lita på finansvalpar? Nja. Lita på Anders Borg? Tror inte det. Lita på Aftonbladet som berättar hur jag ska klara av min ekonomi? Knappast.

Information måste vara tillgänglig för alla. Inte tillgänglig bara på det sättet att man kan få tag på informationen, för det kan man, utan på det sättet att den information man får skall gå att förstå också. Det är inte en mening att man ska behöva en examen i ekonomi för att förstå vad som händer med våra pengar. Vi ska inte behöva läsa Aftonbladet för att få tillräckligt nermalda nyheter för att förstå vad som händer med världens ekonomi och våra pengar. Informationen ska komma från våra politiker och från branschen, men på ett begripligt sätt som kan göra folk engagerade och insatta, vilket borgar för en bättre situation i framtiden!