”Vi slåss för demokrati”
De grönas vicepresident i det amerikanska presidentvalet är en 35-årig hiphopaktivist från South Bronx. Rosa Clemente förklarar att USA:s mindre partier inte främst slåss mot demokrater och republikaner. De slåss för demokrati.
De grönas presidentkandidat är Cynthia McKinney, som tidigare under två mandatperioder representerat delstaten Georgia i kongressen. I maj 2007 lämnade McKinney demokraterna i anslutning till en protest mot en antikrigsmanifestation utanför försvarshögkvarteret Pentagon.
– Som en amerikan med samvete förklarar jag härmed mitt oberoende från varje bomb som fällts, varje medborgerlig frihet som inskränkts, varje barn som dödats, varje krigsveteran som lemlästats, varje människa som torterats, sade hon. Och med sorg förklarar jag mig oberoende från de ledare som lät det hända.
Rosa Clemente är hennes vicepresidentkandidat. Hon föddes av puertoricanska föräldrar i New Yorks South Bronx och är utbildad vid University of Albany och Cornell university. Som journalist och välkänd organisatör av lokalsamhället var hon med om att grunda National hiphop political convention, en social rörelse för att bemöta hiphopgenerationens utmaningar.
Vad skulle hända under de första 100 dagarna av McKinneys och Clementes administration?
– Tja, omedelbart tillbakadragande från Irak. Vi skulle häva blockaden av Iran. Och vi skulle lägga fram brottsmisstankar mot Bush. Bush och hans kumpaner måste hållas ansvariga för vad de gjorde.
– För mig, och särskilt för min generation av unga färgade människor, är det viktigt att lönerna går att leva på. Det räcker inte med minimilöner. Det här skulle omedelbart lindra de ekonomiska svårigheterna i färgade områden, men även på andra håll. Vi skulle sjösätta en sjukvårdsreform baserad på offentlig finansiering. Det är helt genomförbart.
– Så snart som vi dragit oss tillbaka från de krig och de kommande krig vi har involverat oss i skulle vi ha pengar att göra det här. Cynthia McKinney har lovat att skära ner Pentagons budget med hälften eller tre fjärdedelar. 34 cent av varje dollar vi betalar i skatt går till Pentagon. Vi skulle skära ner på det, vi skulle demilitarisera. Vi skulle ta hand om vårt folk här hemma.
Vad skulle hända under de första 100 dagarna av Obamas och Bidens administration?
– Trupperna skulle inte dras tillbaka. De skulle överföra trupper till Afghanistan, Biden har lagt in det i sina tal ett par gånger. Förutom det vet jag inte vad de skulle göra. Demokraterna är inte trogna sin egen plattform än så länge.
Vad skulle hända under de första 100 dagarna av McCains och Palins administration?
– Jag vill inte ens föreställa mig McCains regering. Landet skulle falla sönder snabbare än vad det skulle göra under demokraterna. Kvinnors reproduktiva rättigheter skulle tas ifrån dem, abortmotståndare i Högsta domstolen skulle se till det. Palin är en orubblig rätt till livet-kvinna, det var därför McCain valde henne. Och människor skulle avlyssnas i högre utsträckning.
Scott McLarty, mediesamordnare för de gröna, säger att det hade varit lättare om den demokratiska motståndaren hade varit Hillary Clinton. Att hysterin kring Obama och hans slagord om hopp är svårare att bemöta. Vad känner du som kandidat till vänster om Obama?
– Jag tycker inte att jag kandiderar till vänster om Obama. Vi kandiderar mot hela institutionen och jag tror inte att det hade varit lättare med Hillary Clinton. En del av striden för tredjepartier är institutionell, exempelvis bjuds kandidaterna inte in att debattera. Vi ignoreras helt av medierna. Men trots Obamahysterin och hajpen kring McCain visar oberoende undersökningar att människor håller fast vid sitt självbestämmande. De gröna, libertarianerna och andra får tillsammans elva procent av rösterna. Samtidigt skiljer det fem procent mellan demokraterna och republikanerna.
– Det amerikanska folket tror inte att ett tvåpartisystem är demokrati. Eliter och storföretag styr båda partierna. Om människor fick mer information om tredjepartier skulle de inte tro att vi förstörde för dem. Det var Högsta domstolen som valde Bush år 2000, det var inte Ralph Nader [dåvarande presidentkandidat för de gröna, reds. anm.] som förstörde valet för Al Gore. Vi har en lång väg framför oss på grund av de här missuppfattningarna. Vi slåss för demokrati.
Vad betyder Obama för dig som afroamerikansk och puertoricansk kvinna?
– Som en person av afrikansk härkomst som är gift med en afroamerikan förstår jag vad det innebär för någon som Obama att vara så nära Vita huset. Hans kandidatur innebär att historia skrivs. Men eftersom jag är från en generation som har sett så många folkvalda ge så många löften som de inte levt upp till är det svårt att bara fokusera på detta historiska. Som person förstår jag varför Obamas kandidatur är viktig. Men jag tänker inte rösta på någon på grund av kön eller hudfärg igen. Identitetsröstandets tid är förbi. Inget av partierna gör vad folket säger åt dem att göra. De fegar ur när det gäller att avsluta kriget. De fegar ur om att inte borra efter olja. I princip delar demokraterna makten med republikanerna nu, och de gör ingenting. Rösträtten måste användas för någon slags positiv förändring.
– Unga människor är hysteriska över Obama, men inte alla. Det finns unga från medelklassen på universiteten, unga som kommer tillbaka från militären, unga som kommer ut från fängelserna utan rösträtt, unga arbetslösa. Dessa unga människor har inte dragits med i hysterin.
– Min dotter vet vem Obama är. Men hon vet också att Cynthia McKinney kandiderar. Hennes kandidatur är lika historisk som Obamas. Och jag råkar rösta för och arbeta med de grönas Cynthia McKinney.
Artikeln har tidigare publicerats i nättidningen ZNet – www.zmag.org/znet.
