Det är när fyrtiotalisterna börjar försvinna från yrkeslivet som Sveriges pensionärer ställs inför en befolkningsexplosion. Fyrtiotalisterna är nämligen en ”demografisk puckel” – det finns ovanligt många i ungefär samma ålder. Samtidigt har teknik och medicin ökat livslängden i västvärlden. Det innebär att med början ungefär kring 2020 kommer den ökande andelen av äldre börja märkas på allvar.

– Lite förenklat kan man säga att färre ska försörja fler, säger Inga Malmqvist. Hon är lektor i arkitektur på Chalmers och kontaktperson för den arbetsgrupp som har bildats på högskolan. Malmqvist har tidigare undersökt äldre människors behovsprofiler. Nu är tanken med den nya arbetsgruppen att låta olika aktörer med intresse för äldrefrågor möta forskare inom varierade områden för att uppmuntra nya lösningar och teknikutveckling.

– Teknik och IT kan lösa mycket, men ofta är det faktiskt människor som behövs. Nya tjänster, nya utvecklingsområden – man måste börja tänka på ett nytt sätt. Det kan vi forskare inte lösa ensamma, utan vi måste försöka koppla det till andra instanser, både privata och offentliga, säger Inga Malmqvist.

Hon säger att den svenska modellen för äldrevård – ”kvarboendeprincipen” som statuerar att äldre människor i största möjliga utsträckning ska få bo kvar i det egna hemmet, innebär väldigt stora krav på samhällets utformning när den befolkningsgruppen växer.

– Vi måste hitta lösningar som tar hänsyn till den principen. Bara en sån sak som att allt fler lägenheter även kommer att bli någon annan människas arbetsplats. Med fler vårdare i hemmen kanske man måste börja bygga lägenheter på ett nytt sätt. Traditionellt ligger de mest privata delarna av ett boende – sovrummet och badrummet – långt ”bort”. Det är avskärmat, avskilt. Men just de intima delarna är vad vårdare arbetar med – så då kanske man måste tänka om helt.

Den 15–16 oktober ska ett initiativseminarium hållas för att introducera de olika aktörerna för varandra. Bland annat kommer forskare från Kanada, Japan, och Sydkorea närvara. Även Göteborgs kommun kommer vara på plats.

– Vi har ett mycket bra arbete med äldrefrågor i Göteborg. Storstäder har oftast redan löst problem med transport och kommunikation som kan bli väldigt svåra på glesbygden., säger Inga Malmqvist.

Seminariet, som är öppet för allmänheten, kommer röra sig kring fyra huvudfrågor: hälsa, trafik, boende, och kommunikation.

Trots att mycket av diskussionen på seminariet kommer att handla om tekniklösningar – exempelvis i trafik – och kommunikationsfrågorna – återkommer Malmqvist ofta till om att fler människor måste in i äldreomsorgen.

– Det kan inte fortsätta vara ett ”lågstatusyrke” som det är i dag. Oavsett om det är ett politiskt beslut eller inte så måste vi skapa föutsättningar för det här arbetet att bli effektivt och göra så att människor vill ägna sig åt det. Som arkitekt är jag väldigt intresserad av hur vi skapar den här bättre arbetsmiljön som kanske bidrar till att människor verkligen vill ägna sig åt det här.

De flesta forskare är överens om att belastningen kommer att börja öka på allvar inom ett decennium. Därefter kommer det att gå snabbt. Inga Malmqvist säger att frågan är så bred att samhällsförändringarna i större skala måste till.

– Den här sitauationen påverkar hela vårt samhälle. Vi måste justera vår infrastruktur helt och hållet om vi ska klara detta.