Unga blir verkligen diskriminerade. Man har ofta inte något starkt kapital eller någon hög, fast inkomst. Man är studerande eller ny på jobbet och har man inte föräldrar som kan hjälpa till kan man inte ta lån för att köpa bostadsrätt. Det är en extrem situation.

Det säger Erik Fornander från Jagvillhabostad.nu, ett nätverk som samlar 7 200 unga vuxna mellan 18–35 år som är trötta på bostadsmarknaden.

Enligt Boverket är det bostadsbrist i 136 av landets kommuner. Samtidigt är det inte lång tid kvar innan den dryga miljonen personer som är födda 1985–1994 vill flytta hemifrån. Var ska de bo? frågar sig Jagvillhabostad.nu.

– Det är framförallt ett underskott på mindre, billigare lägenheter, det vill säga de som ungdomar efterfrågar, säger Erik Fornander. Värst är det i Stockholm, Göteborg, Malmö och i studentstäderna.

Under våren har länsstyrelserna granskat bostadssituationen. I storstadslänen Stockholms län, Västra Götalands län och Skånes län är slutsatserna nedslående. Till exempel rapporterar 30 kommuner i Västra Götaland att de har bostadsbrist, till skillnad mot förra årets 25 och i Stockholm väntar just nu 236 000 personer i bostadsförmedlingens kö, men under förra året förmedlades endast 8 500 lägenheter. Under 2006–2007 utökades kön med 70 000 personer.

Bostadsbristen tvingar ungdomar att leva under osäkra förhållanden, menar Erik Fornander. Han har stött på flera skräckexempel.

– Min kompis syster är 28 år och har flyttat över 30 gånger, eftersom hon haft mycket andrahandskontrakt. Det finns hur många exempel som helst på unga som inte har någonstans att bo. Sverige är ett rikt land med hög levnadsstandard – att man då som ung ska behöva ha den här bostadssituationen är helt oproportioneligt.

Erik Fornanders engagemang i Jagvillhabostad.nu började förra hösten. Han följde med en kompis på en workshop där ungdomar, fastighetsägare och kommunala politiker träffades för att diskutera bostadssituationen.

– Det var väldigt intressant, man fick träffa fastighetsägare som verkligen ville göra något och jag valde att engagera mig.

När Erik Fornander inte arbetar med nätverket studerar han till arkitekt i Lund och gör praktik på en arkitektfirma. Hoppet är att kunna kombinera engagemanget med den framtida yrkesrollen.

– Arkitekter har en tendens att bara rita vad byggföretagen vill ha, men jag tror att man kan ta större ansvar själv som arkitekt och påverka vad som byggs.

Vad är det då som behövs för att unga ska få en chans på bostadsmarknaden? Jagvillhabostad.nu vill se fler bostadsförmedlingar och köer till hyresrätter, som i Stockholm, i stället för göteborgsvarianten Boplats – utan kö och med en hemsida där fastighetsägarna väljer fritt bland sökande.

– Man skriver bara in sig och hoppas på det bästa, man har över huvud taget ingen kontroll över när man kan få en lägenhet.

Erik Fornander menar att det leder till att unga sökande väljs bort till förmån för personer med högre inkomst.

– För fastighetsägare är det ett perfekt system, därför är det svårt att få dem att ändra till bostadskö. Det är bara de som söker, det vill säga kunderna, som inte är nöjda.

Erik Fornander uppmanar därför kommuner med sådana system att underlätta för låginkomsttagare.

– Om man använder sig av kötid blir det lika för alla. Det betyder inte att det är lätt att få en bostad i Stockholm, men det är mer demokratiskt än i Göteborg.

Men att enbart satsa på köer löser inte problemen om det inte kombineras med byggande, annars kommer ändå många stå utan lägenhet. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län behöver det byggas 12 000 nya bostäder i länet varje år för att fylla behovet, vilket är ungefär 2 000–3 000 fler om året än vad som planeras. Jagvillhabostad.nus ståndpunkt är att byggande behövs i allmänhet, och fler hyresrätter i synnerhet.

– Inte för att det ska vara det enda alternativet utan för att det är ett alternativ som behövs. Därför vill vi inte att hyresrätter ska ombildas till bostadsrätter.

Något som dock sker på många håll i landet. Länsstyrelsen i Skånes län skriver i ett pressmeddelande om hur just sådana ombildningar skapat brist på hyresrätter och att det kommer att byggas ”dubbelt så många bostadsrätter som hyresrätter i flerbostadshus” i regionen under de närmaste åren. Här borde allmännyttan träda fram för att lösa situationen, tycker Erik Fornander.

– De bildades för att folk ska ha någonstans att bo, men de har tappat den rollen. De tillgodoser inte folks behov och bygger inte trots att de har bra ekonomi nu.

Ett argument som förts fram är att marknadshyror skulle kunna ge ökat byggande. Det håller inte Erik Fornander med om.

– I Oslo och London har man marknadshyror och där har inte byggandet ökat, det har bara lett till ökade hyror i innerstaden och en mer segregerad bostadsmarknad. Det gynnar folk med mer pengar, inte ungdomar. Vi tycker att bostäder är något för basalt för att styras av marknadskrafter och i FN:s konventioner finns faktiskt bostad med som en mänsklig rättighet.

Om inte allmännyttan eller privata fastighetsägare tänker bygga för unga, så får man ta saken i egna händer, resonerar Jagvillhabostad.nu som planerar flera byggnadsprojekt och står bakom ett nybyggt hus i Huddinge utanför Stockholm. I december var det dags för inflyttning i de 31 nya hyreslägenheterna i huset som kallas VillBo.

Innan projektet drogs igång möttes jagvillhabostad.nu av en hel del motstånd. De fick höra att ”det är för dyrt att bygga för unga, unga borde bo i de billigare äldre husen i stället”, men nätverket menade att det finns för få bostäder på marknaden vilket gör att unga konkurreras ut – därför behövdes det byggas nytt.

– Det går att bygga billigt, bara man har det som utgångspunkt i hela byggnadsprocessen.

Det handlar om billigare material och om att bygga yteffektivt, med så många lägenheter som möjligt på varje våningsplan.

– Trapphus kostar pengar så i VillBo är det sex lägenheter på varje våning, säger Erik Fornander och visar i en folder hur lägenheterna ligger i en ring snarare än i en traditionell korridor.

Resultatet blev ett hus med små lägenheter, där hyran för en exempelvis en tvåa på 48 kvadratmeter ligger på 4 352 kronor i månaden. Det är bara personer under 35 år som får flytta in, men man får bo kvar hur länge man vill.

– Det här visar att det går att bygga för unga. Problemet är att byggnadsbranschen hellre vill bygga dyra bostadsrätter som de kan sälja. De vill ha snabb profit och det tar längre tid innan man får in pengar för hyresrätter. Men det går att tjäna pengar, bara man tänker långsiktigt.