Bilden av en ”riktig soldat” är föränderlig
Kan kvinnor bli bra soldater? Kan en riktig militär vara homosexuell? Armémuseums utställning ställer frågan om vems historia som berättas och vems som tigs ihjäl.
Armémuseums utställning En soldat är en soldat är en soldat är en soldat sätter fingret på machokulturen inom armén. Utställningen undersöker vilka synsätt som har uppmuntrats respektive bekämpats i den svenska arméns historia.
– Vi vill visa hur de här frågorna har dolts i armén under en lång tid. Nu har vi möjlighet att ta fram det. Och vi har en unik historia att berätta, säger Anders Åborg, museipedagog på Armémuseum.
Utställningen tar avstamp i 1800-talet och följer olika utvecklingsprocesser inom militären fram till i dag. Bland annat lyfter man upp soldatprostitutionen, som pågick från 1870-talet fram till 1960-talet. Det handlade om uniformsklädda militärer som sålde sig till så kallade bättre herrar, berättar Anders Åborg.
Är det en självkritisk utställning?
– Det beror på vad du menar med självkritisk. Armémuseum har sedan nystarten 1993, om man ser till fenomenet krig, alltid varit starkt krigskritiskt och bistert skärskådande, även om syftet inte på något vis varit att svärta ner militären. Då skedde en radikal omprofilering och man lyfte framför allt fram kvinnornas situation. Men det har inte varit något utpräglat hbt-perspektiv tidigare, det har kommit nu istället.
En soldat är en soldat är en soldat är en soldat görs i två upplagor, en på Armémuseum (invigdes i tisdags) och en till Article one på Båthall 1. Anders Åborg säger att projektet Article one har fungerat som en motor när det gäller museets syn på hbt-frågor. Även fortsättningsvis kommer man att försöka arbeta aktivt med frågorna, exempelvis mot skolelever som är den grupp som besöker museet mest.
– Vi tänkte att det här är en bra utgångspunkt för visningar framöver och ska använda våra nedslag i basutställningen för att ta upp frågor om kön, sexualitet och samlevnad, och prata med skoleleverna om det, säger Anders Åborg.
Fler utställningar Sjöhistoriska museets utställning Frizon handlar om manligt homoliv på Svenska Amerika Liniens fartyg, som fungerade som något av en frizon för homosexuella män under efterkrigstiden. Utställningen är baserad på Arne Nilssons bok ”Såna” på Amerikabåtarna (Normal förlag, 2006).
Nästa vecka öppnar också Nationalmuseums utställning Queer. Den är inte en del av Article 1, men museet visar ett 30-tal utvalda verk ur sina samlingar med syftet att belysa hur äldre bildkonst kan användas för att spegla dagsaktuella frågor kring kön och identitet.
