Två av EU-etablissemangets främsta företrädare Margot Wallström och Cecilia Malmström framhåller ofta att de vill ut och debattera med medborgarna om EU. Ja, Cecilia Malmström sa till och med så här. "Ni får gärna debattera Lissabonavtalet med mig men ni får inte påverka innehållet"! Likväl stannar det nästan alltid vid en monolog. Skälen uppger de oftast vara tidsbrist etcetera. Men inte heller svarar de på kritik mot sina skrivna artiklar.

Margot Wallström tror att hon kommit på något nytt och revolutionerande när hon myntade ordet "deltagardemokrati". Jag har alltid utgått ifrån att verklig demokrati kräver deltagande från medborgarna!

Allt som oftast ställer medborgarna på debatt- och insändarsidorna frågor till bl a riksdagspolitikerna som de givitvis önskar få ett svar på.

Senast har Sören Wibe och Jonas Sjöstedt ställt raka och enkla frågor till riksdagspolitikerna om Lissabonavtalet, kollektivavtalen etcetera. Vad jag vet har ingen ännu svarat dem!

Själv har jag gjort till rutin att till de socialdemokratiska riksdagsledamöterna (cirka 130 stycken), men även ibland till alliansens riksdagsledmöter, sända en kopia av mina debattartiklar till tidningarna.

Under cirka ett halvt års tid har jag skickat 20-talet artiklar. Hittills har en enda ledamot svarat. Samma är förhållande från Alliansen!

Vad är då orsaken till denna ovilja att möta medborgarna som de så ofta påstår vara en hjärteangelägenhet?

Kan det vara så illa att samtliga belagts med munkavle från partiledningen? Men kan det också vara så att deras okunnighet är sådan att de med risk att göra bort sig väljer att inte svara?

Oavsett skäl är det ett underkännande av demokratin och förakt för medborgarna.

Debatten mellan valda och medborgarna borde vara en av grundbultarna i demokratin. Så om demokrati inte bara är något riksdagspolitikerna använder sig av i sin retorik borde de känna skam över att låtsas som om medborgarna inte finns.

Cecilia Malmström framhåller ofta att hon vill ut och debattera med medborgarna.

Foto: Anders Wiklund/SCANPIX