Representanthuset verkade trots det i veckan redo att godkänna ytterligare 163 miljarder dollar till de militära operationerna i Irak och Afghanistan för resten av året. Men de flesta observatörer tror att kongressen kommer att ställa nya, hårda villkor för utbetalningarna till Irak-operationen.

Ett sådant villkor kan komma att bli krav på att den irakiska regeringen under ledning av premiärministern Nouri al-Maliki betalar betydligt mer för återuppbyggnaden än den hittills har gjort.

Argumentet att den irakiska regeringen måste bära en större del av bördan fick mer tyngd i förra veckan när Pentagon rapporterade att Iraks oljeinkomster under 2008 troligen kommer att överstiga 70 miljarder dollar - vilket är dubbelt så mycket som man förutspådde för bara några månader sedan.

Denna nyhet kom vid en tidpunkt då oron över den amerikanska ekonomin har underblåst den grupp senatorer som vill stoppa USA:s finansiering av återuppbyggnad och infrastrukturprojekt i Irak.

Senatens kommitté för de väpnade styrkorna röstade i förra veckan för ett lagförslag om att stoppa finansieringen av återuppbyggnads- eller infrastrukturprojekt i Irak som kostar över två miljoner dollar. Liknande lagförslag väntas tas upp i representanthuset.

– Det här är den första betydelsefulla förändringen av vår Irak-politik som stöds av båda partier, sade den republikanske senatorn Susan Collins, som är en av dem som stödjer förslaget.

Kommitténs ordförande, Carl Levin, sa samtidigt att den irakiska regeringen saknar anledningar för att inte själv betala för återuppbyggnaden med tanke på de vinster den gjort på de stigande oljepriserna.

I en annan del av lagförslaget kräver senatorskommittén att den irakiska regeringen betalar löner och utbildningskostnader för de till övervägande del sunnitiska miliser som kallas "sahwa". USA betalar i dag betalar omkring 27 miljoner dollar i månaden till dessa miliser.

Men trots påtryckningar från USA har al-Maliki-regeringen vägrat att integrera de omkring 90 000 medlemmarna i dessa miliser - varav merparten tidigare deltog i det sunnitiska upproret mot regeringen och USA - i armén eller poliskåren. En anledning är att man inte säger sig vara säkra på milisernas lojalitet med de styrande och att man fruktar att de kan komma att vända sina vapen mot regimen.

Det har skapat en växande frustration bland milismännen, en frustration som rapporterades öka i förra månaden då regeringen upptog tusentals medlemmar från den shiitiska Badr-organisationen i de statliga säkerhetsstyrkorna. Badr är den väpnade grenen av det shiitiska SIIC-partiet, som ingår i regeringskoalitionen.

Badr-milisen stred under regeringsflagg under förra månadens strider mot Moqtada al-Sadrs shiitiska Mahdi-armé i Bagdad.

Konflikterna mellan olika shiitiska grupper, liksom den växande ilskan inom sahwa-miliserna, har orsakat en kraftig ökning av antalet döda soldater de senaste två månaderna. Sahwa-milisernas ilska manifesterades senast genom en rad strejker samt i ett ökat antal attacker mot amerikanska och irakiska styrkor i al-Anbar-provinsen och i andra sunnitiska fästen där miliserna har hjälpt till att bibehålla lugnet under större delen av året.

Utvecklingen är ett trendbrott och utgör ett hot mot den ökade säkerhet som de amerikanska truppförstärkningarna – "the surge" – har bidragit till.

Denna strategi inleddes i februari 2007 och hade syftet att skapa lugn och säkerhet i al-Anbar-provinsen och Bagdad genom att skicka ytterligare 30 000 amerikanska soldater utöver de 140 000 man som redan fanns i landet.

Truppförstärkningarna skulle också hindra utvecklingen av ett inbördeskrig mellan sunniter och olika shiitiska miliser. Strategins långsiktiga mål är att skapa ett stabilt och fredligt klimat som ska uppmuntra alla fraktioner att kompromissa för nationens bästa.

Men medan strategin att minska våldet har lyckats – med stor hjälp från sahwa-miliserna, varav flera hade brutit med al-Qaida och närmat sig USA redan innan truppförstärkningarna – så har dess strategiska mål om politisk försoning visat sig vara mycket svårare att uppnå.

Och trots att truppförstärkningarna har lyckats minska våldet så har de inte skapat ökat stöd för Irak-kriget bland allmänhet och folkvalda i USA. Bush-regeringen lovade för flera månader sedan att de 30 000 nya soldaterna skulle dras tillbaka från Irak innan utgången av juli månad och den står fast vid sitt löfte.

Pentagon försöker övertyga Vita huset om att fortsätta minskningen av antalet soldater i Irak efter juli för att skapa utrymme för de tre nya brigader som man anser behövs för att stoppa talibanerna och deras allierade i Afghanistan. Bush har dock sagt att det kommer att behövas minst 45 dagar efter truppminskningen i juli för att utvärdera situationen i Irak innan man kan fatta några nya beslut.

Påtryckningarna på Bush-regeringen om att minska utgifterna och antalet soldater i Irak kommer inte bara från Pentagon utan också från republikanska politiker som ställer upp i valet i november – och trycket väntas öka.

Republikanernas stöd för lagförslaget från kommittén för de väpnade styrkorna om att stoppa mer pengar till återuppbyggnad och stödet till sahwa-milisterna verkar oroa både regeringen och de som stödjer invasionen.

Frederick Kagan vid American Enterprise Institute, AEI, har varnat för att lagförslaget kan orsaka "katastrofal skada för vår image i världen, särskilt i den muslimska världen… Argumentet att Irak ska använda sina oljeinkomster för att betala USA låter som det ultimata beviset på att vi invaderade Irak av egennyttiga skäl".

Om USA slutar bekosta sahwa-miliserna blir det en kritisk test av det senaste årets strategi i Irak, menar en rad analytiker som ser Malikis misslyckande med att integrera sunni-miliserna som ett kritiskt hinder för nationell försoning i Irak.

"Om de inte integreras i de nationella säkerhetsstyrkorna så finns det mycket lite hopp om en politisk sammanjämkning eller varaktig säkerhet och USA är låst", skriver Marc Lynch, expert vid George Washington University, vars blogg abuaardvark.com, läses av många.

"Eftersom alla andra former av övertalning har misslyckats är det dags att ge Maliki ett ultimatum...om han ger efter, då kan det slutligen finnas visst hopp för politiskt samarbete", skriver Lynch.

Han forsätter med att skriva att risken är att om Maliki fortsätter att vägra så kan saker och ting bli mycket värre.

"Alla tecken tyder dock på att det kommer att bli smutsigt i vilket fall som helst och då är det bättre att det blir det medan USA har det största antalet soldater man någonsin kommer att ha i Irak". "Om Maliki vägrar att göra det nu, när antalet amerikanska soldater är högt och säkerheten relativt sett är bättre, i ljuset av att det snart kommer att väljas en ny president som troligen inte kommer att erbjuda ett stöd utan tidsgräns, då kommer han aldrig att göra det...och det borde alla få veta", skriver han.