Martin Garat

Fördjupning


Martin Garat
  • Nationalisten Ollanta Humala.
Fria.Nu

Frågetecknen hopar sig i Peru

Presidentvalet i Peru i morgon är vidöppet. Det är jämnt mellan de tre huvudkandidaterna: högerkvinnan Lourdes Flores, socialdemokraten Alan García och nationalisten Ollanta Humala. Den sistnämnde, en före detta militär som har anklagats för människorättsbrott, inger hopp och fruktan hos peruanerna.

De vill att Ollanta ska slå till hårt mot korruptionen, säger taxichauffören Carlos som arbetar i stadsdelen Lince i huvudstaden Lima.

  Carlos säger att han gör sin egen opinionsundersökning i taxibilen. I medelklassområdet Lince kommer många att rösta på högerns Lourdes Flores.

- Men, säger han, många kommer även att rösta på Ollanta Humala därför att han lovar att rensa upp i den korrupta statsapparaten.

Oavsett hur det går för Humala kommer valet 2006 att gå till historien som 'Ollantas val'. För bara ett halvår sedan var han nästan okänd, i dag leder han i opinionsmätningarna. Humalas enda tidigare politiska merit är den militära resning han ledde mot den korrupte expresidenten Alberto Fujimori kort före dennes flykt hösten 2000. Därefter skickades Humala till Frankrike och Sydkorea som militärattaché, vilket förmodligen var ett sätt att bli av med en populär och krånglig officer.

Humala - de fattigas hopp

På Humalas röda kampanjtröja står det 'Kärlek till Peru' bredvid en bild av en lerkruka som ska representera landets indiankultur. Humala kallar sig nationalist, en beteckning som inte har samma negativa klang i Latinamerika som i Europa. Han vill stoppa korruptionen, öka statens deltagande i ekonomin och bryta med den nyliberala ekonomiska modell som råder i landet.

Humala kommer från en rik familj från höglandet i sydöstra Peru. Han har mer andinska anletsdrag och mörkare hudfärg än de övriga kandidaterna.

En viktig del av hans retorik är riktad till Perus 'cholos', mestiser, som i allmänhet har en lägre levnadsstandard än den vita minoriteten.

Trots att Perus ekonomi har växt snabbt de senaste åren, bland annat tack vare höga internationella priser på de mineraler som landet exporterar, har fattigdomen inte minskat. Enorma kåkstäder breder ut sig i storstädernas utkanter och på de bergsluttningar som omger dem. I inlandet lever många familjer i skraltiga hus utan el och vatten.

Statsvetaren Santiago Pedraglio menar att Ollanta Humala representerar dem som känner sig missnöjda med den ekonomiska situationen och med politiken i allmänhet. De kräver att staten omfördelar rikedomarna och erbjuder alla medborgare en fungerande sjukvård och utbildning.

Ollanta Humalas militära förflutna har väckt misstänksamhet. Han anklagas för att ha deltagit i övergrepp mot civilbefolkningen i början av 1990-talet under sin placering i Madre Mía, ett av de områden där armén kämpade mot maoistgerillan Sendero Luminoso. Trots att inbördeskriget drabbade höglandet hårdast har den före detta militären sitt starkaste stöd där. Psykologen Viviana Valz Gen arbetar med mental hälsa i bergsprovinsen Ayacucho, krigets epicentrum. Hon förklarar att statens förbrytelser under kriget gjorde att befolkningen, till stor del quechuaindianer, blev fientligt inställda till staten. När hon frågade en bybo varför han skulle rösta på Humala fick hon följande svar:

- Humala anklagas för tre brott. Alan García är skyldig till tusentals, precis som Fujimori.

Expresidenten som

vill tillbaka till makten

Till skillnad från Humalas nyfödda politiska rörelse har kandidaten Alan Garcías parti, APRA, funnits i över 70 år. APRA kan beskrivas som ett socialdemokratiskt parti som har rört sig högerut. Alan García var president 1985-90 och misslyckades fullständigt. Inflationen sköt i höjden och ekonomin havererade.

Ett minne från Garcías regering är den halvbyggda högbanetågslinje som skulle avlasta Limas kaotiska rusningstrafik. Arbetet avslutades aldrig och en bit av den övergivna linjen kan ännu i dag beskådas i södra Lima. Många misstänker att en alltför stor del av budgeten hamnade i korrupta politikers fickor.

Trots misslyckandet på 1980-talet och anklagelser om att han är ansvarig för människorättsbrott under kriget mot Sendero Luminoso är Alan García en av valets huvudkandidater. APRA har en traditionell bas på omkring 15-20 procent. En av dessa 'aprister' är Norma Atachao Mendieta, 40, som bor på den fattiga kullen San Cosme i Lima. Hennes familj har alltid stött APRA och hon försvarar Alan García.

- Alan begick misstag under sin regering. Men misstagen berodde på att han stod på folkets sida. Alan införde 40 timmars arbetsvecka. Titta hur det ser ut i dag! Min son och mina systerbarn arbetar 14 timmar om dagen. Jag är arbetslös och min make måste försörja mig. I San Cosme sover folk på träplankor därför att de inte har råd med en säng.

Norma medger att Humala har övertagit positionen som de marginaliserades talesman. Men hon anser att han är en yrkesmördare utan ideologi.

Lourdes Flores - medelklassens kandidat

Den tredje huvudkandidaten är högerns Lourdes Flores, som kan bli Perus första kvinnliga president. Hon har sin politiska bas hos Limas medel- och överklass. Hon har satsat hårt på att nå fattiga väljare, men lyckas inte lika bra som Humala. Även om hon inte anses vara korrupt så tillhör hon den illa omtyckta politikerklassen. Flores anses heller inte erbjuda något nytt utan bara en fortsättning på den hittills förda politiken under den sittande presidenten Alejandro Toledo. Å andra sidan är hon det självklara alternativet för dem som aldrig skulle rösta på Alan García och som skräms av Ollanta Humalas radikala retorik.

Enligt sociologen och den före detta ministern Cecilia Blondet är det Humalas uppsving som fått Lourdes Flores att satsa på att nå fattiga väljare.

- Humala har synliggjort det eftersatta Peru som lider av fattigdom och av en frånvarande och illa fungerande stat. Om valet hade hållits för tre månader sedan hade Flores vunnit och blivit en traditionell högerpresident. Jag tror att hon har påverkats av Humalas popularitet och skulle föra en mer generös social politik om hon vann valet i dag, säger Blondet.

Är det möjligt att en social polarisering, som i Bolivia, uppstår även i Peru?

- Det tror jag inte. Vi vill inte ha ett nytt inbördeskrig, och de som bor på landsbygden vill det ännu mindre. De som röstar på Humala vill ha en fungerande stat med sjukvård, utbildning och social rättvisa. Men de är inte intresserade av att ta makten som etnisk grupp.

Sendero Luminoso

och Fujimori

Maoistgerillan Sendero Luminoso, 'Den lysande stigen', som 1980 inledde ett blodigt inbördeskrig mot den peruanska staten, finns än i dag. Trots att kriget mer eller mindre tog slut 1992 då gerillans ledning greps finns det fortfarande små grupper av 'senderistas' i Perus djungelområden. De samarbetar med narkotikasmugglare och attackerar ibland polisposteringar. Deras inflytande över peruansk politik är dock marginellt.

Den korrupte före detta presidenten Alberto Fujimori (1990-2000) sitter häktad i Chile i väntan på en eventuell utlämning till Peru. Hans parti, Allians för framtiden, kommer att få några mandat i den kommande kongressen. Eftersom inget parti kommer att få egen majoritet kan Fujimori få en vågmästarroll som han skulle kunna använda sig av för att slippa straff vid sin återkomst till Peru.

  Paradoxalt nog kommer många som tidigare röstade på Fujimori därför att han inte tillhörde de traditionella partierna nu att rösta på Humala, militären som försökte avsätta expresidenten.

Impopulära politiker

Det är värt att notera att de tre huvudkandidaterna har fler 'antiröster' än 'förröster' i de flesta opinionsmätningarna. Till exempel säger ungefär hälften av de tillfrågade att de aldrig skulle rösta på Alan García.

En ung man som arbetar på valmyndigheten ONPE säger sig vara imponerad av den teknologi som används och av valsystemets tillförlitlighet. Han tycker dock att det är nedslående att se det 'skräp' som väljs fram med hjälp av det välsmorda valmaskineriet.

Valkampanjen bidrar inte heller till att förbättra politikernas rykte. Skvallerpressen, den så kallade Prensa Chicha, får betalt för att publicera skandalrubriker om olika kandidater över förstasidorna. Den seriösa pressen har tagit ställning mot Ollanta Humala, som de hävdar skulle begränsa demokratin och införa en 'Fujimori'-liknande halvdiktatur i Peru. Statsvetaren Santiago Pedraglio varnar dock för att den strategin kan slå bakut. De som röstar på Humala, huvudsakligen fattiga, har ingenting att vinna på dagens peruanska demokrati, och kan knappast förmås att försvara den.

De två kandidater som får flest röster i morgon möts i en andra valomgång en dryg månad senare.

Då har säkerligen nya allianser slutits mellan de kandidater som slogs ut i den första omgången och de två som återstår.

Fakta: 

PERU

* Befolkning: 27,2 milj (2005)
* Huvudstad: Lima, 7 milj (2005)
* Språk: Spanska, quechua, aymara och ett tiotal mindre indianspråk
* Yta: 1 285 216 km2
* Statsskick: Republik
* Religion: Katolicism cirka 76 procent, evangeliker
cirka 13 procent
* Valuta: Nuevo Sol (1 nuevo sol = 2,4 kronor)

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Börja bygg nån gång!”

Buenos Aires kåkstäder växer snabbt. Flera ekonomiska kriser och en svåråtkomlig bostadsmarknad tvingar över 200 000 invånare att leva i misär i en av Latinamerikas rikaste städer. Ingen vill att det ska finnas kåkstäder, allra minst de som bor där. Men hur ska de försvinna? Rivningar och omplaceringar har prövats förr utan resultat. Nu kräver allt fler att slummen ska byggas om till vanliga bostadskvarter.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu