Fastighetsnämnden ska nu titta närmare på ärendet i samarbete med kvinnojourerna.
- Det pågår en diskussion i Göteborgs kommun om att kvinnorna, med hjälp av kvinnojourerna, ska kunna få hjälp direkt via kommunens fastighetsnämnd utan att behöva gå via socialen, säger kommunalråd Pelle Berglund.
För de kvinnor som lever under skyddat boende på Göteborgs kvinnojourer kan steget att skaffa egen lägenhet vara långt, och ta lång tid. Som det ser ut i dag krävs det att de utsatta kvinnorna tar kontakt med socialtjänsten, som utreder om kvinnan har rätt till 'bistånd till boende'. Då skickas en remiss från socialtjänsten till lägenhetsbyrån som gör att kvinnan har förtur på lägenhet. Men för många kvinnor är det här första kontakten med socialen, vilket kan kännas både jobbigt och kränkande. Det kommunledningen vill är alltså att dessa kvinnor ska kunna få hjälp direkt via kommunens fastighetsnämd.

Kvinnojouren ADA är en av Göteborgs sex kvinnojourer. Till skillnad från flera andra jourer i Göteborg kan de erbjuda kvinnorna skyddat boende. Men det är långt ifrån alla som söker som får plats. Förra året tvingades de neka 96 kvinnor plats.
- Oftast är det på grund av platsbrist. Men det kan också vara så att vi inte har tillräckligt med ideell personal som kan ta hand om kvinnorna, berättar Anna-Sara Rosengren på ADA.
När kvinnorna bor på jouren får de även två kontaktpersoner att prata med, och som följer med dem som stöd när de ska kontakta olika myndigheter.
- De kvinnor som inte får någon plats på kvinnojouren erbjuds oftast plats på någon annan jour i eller nära Göteborg. För vissa är det också tryggast att få bo på någon annan ort, fortsätter Rosengren.

Vad som ingår i begreppet 'skyddat boende' skiljer sig åt från de olika kvinnojourerna. På Kvinnojouren ADA innebär skyddat boende att de boende har direktlarm till polisen och att det finns en kamera som är riktad mot huset. Den person eller de personer som kvinnan är hotad av får inte heller veta att hon befinner sig på kvinnojouren. Ett stort problem för jouren är att vissa kvinnor blir boende under lång tid, eftersom de inte hittar något annat boende.
- Men faktiskt är det ofta så att det är kvinnorna som står på lägenhetskontraktet. Så då kan de försöka byta bort lägenheten och lösa det på så sätt, säger Anna-Sara Rosengren.