Stockholms Fria

Grönområden byggs bort på Essingeöarna

För två år sedan försvann Lilla Essingens enda fotbolls- och tennisplan till förmån för ny bebyggelse. Essinge Idrottsplats på Stora Essingen ser nu ut att gå samma öde till mötes, om inte aktionsgruppen Stoppa byggnationen på Essinge IP lyckas övertyga Stadsbyggnadskontoret att ändra sina planer.

På Lilla Essingen bor i dagsläget 2 600 personer, men i takt med ökande bebyggelse räknar Stockholms stad med att befolkningen år 2009 kommer att ligga på 4 300 personer. Det innebär en ökning på 60 procent.
- Det är paradoxalt. Det borde vara så att samtidigt som befolkningen på ön växer, skulle det också anläggas fler fotbollsplaner, parker och andra rekreationsplaster. Nu går det istället åt andra hållet, eftersom marken som bebyggs var just de rekreationsplatserna vi hade, säger Åke Sandin, aktiv i intresseföreningen på Essingeöarna.

Den idrottsplats som fanns på Lilla Essingen, med fotbollsplan och tennisbana, är sedan två år borta och på platsen står istället grävskopor och höga betongkroppar som i framtiden ska bli bostadshus. Åke Sandin berättar att de lägenheter som byggs till största delen är bostadsrätter. Under de senaste 20 åren har Lilla Essingen förändrats, menar han.
- Den socioekonomiska standarden har förbättrats avsevärt. Förut bodde här människor ur socialgrupp två, medan det i dagsläget mest är välbeställda typer som har råd att flytta till ön, säger han.
På Stora Essingen, där Åke Sandin själv är bosatt, har förtätning pågått sedan 20 år och på 1990-talet byggdes fem nya bostadsområden med sammanlagt 300 lägenheter. Enligt Utrednings- och statistikkontoret är Essingeöarna det område i centrala Stockholm där befolkningsförtätningen ökat som mest, med 15 procent. För sju år sedan betraktades Essingeöarna som fullt utbyggda av det som i dag kallas miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, men trots det fortsätter nu bebyggelsen.
- Essinge IP är nu den enda idrottsplats som finns kvar på Essingeöarna. Den används både som friidrottsplats, fotbollsplan och under vintern för skridskoåkning. Vid sidan av finns även skateboardramper. Allt detta ska nu bort för åtta stycken radhus skull, säger Åke Sandin.

Sedan kommunen för knappt två år sedan la fram förslaget om att bygga radhus på idrottsplatsen har aktionsgruppen Stoppa byggnationen på Essinge IP startats. Gruppen har i dag 300 aktiva medlemmar som tillsammans har anordnat demonstrationer, namninsamlingar och skrivit insändare. Nybyggnationen skulle även innebära att en förskola som i dag ligger vid sidan av idrottsplatsen skulle behöva flytta till Vängåvans parklek, en av de två små parker som i dag finns kvar på Stora Essingen.
- Vi har överklagat beslutet tre gånger. Först hos Stadsbyggnadskontoret, sedan hos Länsstyrelsen och nu är det uppe på regeringsnivå, säger Åke Sandin.
Aktionsgruppen har även fått medhåll från Maria Nordström, docent på kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet, som menar att tillgången till rekreationsplatser för invånarna i Stockholms stad är av stor betydelse för den allmänna folkhälsan, inte minst i tider när fetma och orörlighet ökar bland barn och ungdomar. Förslaget strider även mot miljöbalken, där det anges att behovet av grönområden i tätorter särskilt ska beaktas, menar Åke Sandin.
- Vad blir nästa steg i den här förtätningen, ska det börja byggas hus i Humlegården och Vasaparken också? undrar han, och tillägger att det finns annan, mer kuperad mark på Stora Essingen att bygga de åtta radhusen på. Men Stadsbyggnadskontoret är inte intresserat av det, då det innebär större ekonomiska utgifter än att bygga på plan mark.
Lena Kjellberg, handläggare på miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, vill inte kommentera ärendet närmare utan meddelar endast att beslut kommer att fattas av regeringen någon gång mellan påsk och midsommar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Siham och hennes barn väntar fortfarande

Siham är 27 år. Hon har två barn. Hon sitter i köket i en förort till Stockholm och matar sin yngsta dotter, Sonia. Sonia är elva månader. Hon skrattar mycket. Hennes syster Melissa sover middag i rummet intill. Melissa är två år.
- Jag försöker att le och ha roligt med barnen. Vår situation är mycket jobbig, men jag vill ge dem glädje, säger Siham.
Sonia vet inte ännu att hennes liv är olikt andra barns liv. Men Melissa vet det. Både Sonia och Melissa har levt hela sina liv gömda.

Så blev det med den tillfälliga asyllagen

Den 1 april började den nya utlänningslagen gälla. Den tillfälliga asyllagen skulle hjälpa människor som har hamnat i en svår situation. Barnfamiljer skulle få en bra chans att få stanna i Sverige.
Många har fått uppehållstillstånd. Men Migrationsverket har ändå fått kritik för hur de har tolkat den tillfälliga lagen.

Kyotoprotokollet måste stärkas om miljömålen ska uppnås

Den 16 februari var det ett år sedan Kyotoprotokollet trädde i kraft. År 2012 ska alla länder som ratificerat protokollet i genomsnitt ha minskat utsläppen med fem procent. För Sveriges del innebar Kyotoprotokollet att vi otroligt nog tilläts öka utsläppet av miljöskadliga ämnen. Världsnaturfonden menar att målen inte räcker för att stoppa klimatförändringen.

Sverige vill inte lagstifta mot illegal skövling

I torsdags höll Brian Baring från Papua Nya Guinea tillsammans med svenska Greenpeace en manifestation utanför näringsdepartementet. De kräver att Sverige slutar importera plywood tillverkad av illegalt skövlad skog på öar som Papua Nya Guinea och Salomonöarna.

Stockholms Fria

Avvisad familj har inget att återvända till

Efter att ha levt som gömda i tre år såg Walter och Lisseth Soriano samt deras fyraårige son Sebastian äntligen en chans att få uppehållstillstånd när den tillfälliga asyllagen kom i november 2005. Men trots att Sebastian är född och uppvuxen i Sverige fick deras ansökan avslag och familjen utvisas till El Salvador - ett land som Sebastian aldrig har varit i.

Stockholms Fria

© 2026 Fria.Nu