Det har hänt att kvinnor har begärt att få träffa sina förövare på anstalter och blivit inskickade på besöksrummet utan säkerhetsåtgärder. Flera gånger har besöket slutat med att de har blivit misshandlade. Brottsofferslussen siktar på att ändra detta och göra eventuella besök så trygga som möjligt.

Projektledare och psykolog Bengt Hasselrot är noga med att det är brottsoffret som ska skyddas.

- Det är en förutsättning att brottsoffret tar initiativet till att träffa sin förövare. Vi har försökt lite med brottsoffersluss på Skogome, men har inte haft ekonomiska medel till att utveckla eller utvärdera försöket, säger han.

Bakgrunden till försöket är att många brottsoffer i nära relationer fortfarande lider under förövarens makt, även om han sitter bakom låsta dörrar. Det kan vara rädsla för permissioner, frigivning eller även att någon utanför relationen bevakar henne. Därför är det viktigt att brottsoffret själv vill träffa den som slagit eller våldtagit henne, och att hon inte blir pressad till det.

- Vi kommer att göra en noga bedömning av brottsoffret för att kontrollera att hon faktiskt vill träffa mannen. Det görs genom olika psykologiska metoder. Det är inte alltid så lätt att veta om hon bör få träffa honom eller inte. Vi kommer att göra djupintervjuer där vi ställer motfrågor, säger Bengt Hasselrot.

Bedömningen ska lyfta ansvaret från brottsoffret. Hon kan inte bestämma själv om hon ska träffa mannen. Visar bedömningen att kvinnan egentligen inte vill se sin förövare i ögonen, så ska besöket förhindras. Om hon ändå insisterar ska en psykolog vara med under mötet. Det hela ska ske under ordnade former.

- Vi kommer att ställa krav på kvinnan. Det kan ju vara att hon känner sig hotad till att komma. Det kan finnas många olika orsaker till att hon vill träffa mannen, säger Bengt Hasselrot.

Maria Eriksson är sociolog på Göteborgs Universitet och forskar bland annat på kön och våld. Hon känner inte till projektet men manar till försiktighet.

- Självklart är alla våldsutsatta kvinnor olika och för några kan detta vara ett bra sätt att göra det på. Det finns de som vill möta mannen efteråt, men ingen får pressas till att möta sin förövare. Forskningen om våldets effekter pekar på att konsekvenserna för kvinnan kan bli fruktansvärda om hon blir pressad, säger Maria Eriksson.

- Min första tanke är att man måsta vara extremt försiktig och kunnig både om våldsamma mäns makt- och kontrollbeteenden och våldets konsekvenser för kvinnor, säger hon.

Hon tar för givet att projektet har ett brottsofferperspektiv, men eftersom hon inte har tillräcklig information om projektet vill hon inte uttala sig om de olika aspekterna vid brottsofferslussen.

Den huvudsakliga målsättningen för projektet är omsorg om brottsoffret. Andra mål som brottsofferslussen hoppas uppfylla är bland annat att förhindra fortsatt brottslighet och att förhindra otillbörlig påverkan och mental stress på brottsoffren.

- Jag vet inte om någon har försökt metoden tidigare, men jag tror inte det, säger Bengt Hasselrot som berättar att idén till brottsofferslussen kom till efter diskussioner med andra kolleger.

Merparten av pengarna som projektet får av Brottsofferjouren kommer att användas till lön, men det kommer också att genomföras en noga utvärdering av projektet. Både under tiden det pågår, och efteråt. Anstalten i Skogome har 140 sexualbrottsplatser, medan det i Johannesberg finns 53 platser för män dömda för våld i nära relationer. Projektet kommer att pågå under 2006 och Bengt Hasselrot har börjat informera de anställda om vad projektet innebär.

- Hur många som kommer att gå genom slussen vet vi ju inte än, det beror på hur många kvinnor som vill träffa männen. Projektet har ju inte börjat än så det är omöjligt att veta, säger Bengt Hasselrot.

I ansökan till brottsoffermyndigheten nämner han ett medeltal för anstalten på Skogome på runt 10-15 tillfällen per år.