- Det beror nog mer på en slump att det är två projekt i Majorna som har fått pengarna. Vem som har sökt och vad det står i ansökningen har större betydelse än att Majorna är ett belastat område, säger Ann Hanbert som arbetar med ungdomsfrågor i Tryggare mänskligare Göteborg.

Polisen vill inte lägga sig i hur BRÅ använder sina pengar, men Bertil Claesson i polisens Ungdomsgrupp tycker dock att det är bra att pengar går till Majorna.

- Det har varit problem i Majorna och det är fortfarande problem där, säger han, men vill inte kommentera vilka stadsdelar han tycker behöver pengarna mest.

BRÅ fick 71 ansökningar om ekonomiskt stöd vid vårens ansökningstillfälle. Under urvalsprocessen går två handläggare och en enhetschef tillsammans igenom och bestämmer vem som ska få stöd och vem som inte får det. De ser i huvudsak till två kriterier. Först om projektet faktiskt är brottsförebyggande, och sedan om projektet kan ge BRÅ ny kunskap. Det kan vara nya metoder, olika typer av brottslighet eller andra projekt som kan bidra till organisationens kunskapsbank. Alltså är det fullt möjligt att två projekt i samma stadsdel kan få medel från BRÅ.

Det var i höstas media rapporterade mycket ingående om gängbrottslighet och misshandel i stadsdelen Majorna, men hur var det i verkligheten? Ett av projekten som har fått pengar är Tillsammans i Majorna. Med 120 000 kronor ska ungdomar i riskzonen till brottslighet bland annat gå genom individuella samtal och gruppsamtal för att hindra en negativ utveckling mot kriminalitet. Nicklas Kartengren, ordförande i IOGT Centro som står bakom projektet, var en av flera som arbetade med ansökningen till BRÅ.

- Ungdomarna som håller på med bötning och misshandel är ett litet gäng som drar med sig andra. Eftersom det aktivitetshuset vi har inte fungerar för alla ungdomar vill vi fånga upp dem som bara hänger med i gänget. De som har kompisar i gänget, men inte själva deltar så mycket. Gänget som startar bråken är polisens och de sociala myndighetrnas sak. Tar man bort de få som faktiskt gör de här sakerna, så försvinner också mycket av problemen. Vi ska försöka få tag i de ungdomarna som är i glappet, säger han.

Han tror att Majorna har en fördel jämfört med andra stadsdelar, men han tror också att projektet kan fungera i andra städer.

- Det finns ett väldigt bra nätverk mellan de olika föreningarna i Majorna, men om projektet fungerar vill vi försöka genomföra detta i andra stadsdelar också. Det finns fler projekt i Majorna som det är värt att gå vidare med. Eftersom det är många föreningar som jobbar tillsammans mot ett bestämt mål, blir det enklare att få till en bra ansökning, tror Nicklas Kartengren.

Tillsammans i Majorna har tagit sin metod från ett amerikanskt haschprogram. Ungdomar i riskzonen ska gå genom fem individuella motiveringssamtal och tre gruppsamtal, alla under ledning av utbildad personal.

- Vi tror att det är viktigt med bra kommunikation med föräldrar och omgivning. Ingen tvingas vara med, det är viktigt att det är frivilligt. Vi tror också det är viktigt att engagera de olika föreningarna i Majorna. Det handlar om att sysselsätta och få ungdomarna i rätt miljö, säger Nicklas Kartengren.