Hedersrelaterat våld kräver långsiktiga lösningar
I dag är det fyra år sedan Fadime öppnade dörren och mötte döden i form av sin egen pappa och hans pistol. Sverige badade i tårar. Begreppet 'hedersmord' etsade sig fast i det svenska medvetandet. Varför dör det fortfarande tjejer i hedersrelaterade brott?
Mona Sahlin var integrationsminister när Fadime mördades. När hon fick höra att Fadime var död reagerade hon med ilska och 'nu får det vara nog'. Fyra år senare ser hon tillbaka.
- Det har skett en del förändringar, framförallt finns en mycket större medvetenhet om hedersvåldet. Men det kommer tyvärr att dröja länge innan vi helt har bekämpat den här typen av förtryck. Vad jag därför önskar är att vi politiker tidigare förstod den problematik som många unga tjejer och killar lever i. Det dröjde för länge innan samhället tog deras upplevelser och vardag präglad av ofrihet på allvar. Vi var för fega helt enkelt, säger hon.
Lasse Johansson är projektledare för en expertgrupp inom Västra Götalands län som arbetar mot hedersförtryck. Gruppen består av psykologer, kuratorer, polisen och andra som på olika sätt kommer i kontakt med hedersrelaterad problematik.
- Genom åren har jag nog hjälpt ett 20-tal flickor att fly från sina familjer. Några har även bott hemma hos mig, säger han.
Storstadslänen har som mål att två hundra skyddade boenden ska stå färdiga om ett år. Västra Götaland har idag cirka 40 tjejer som gömmer sig från sina familjer. En av de viktigaste uppgifterna är utbildning av dem som möter hedersbrott i sitt arbete. Lasse Johansson har utbildat ungefär 4000-5000 människor sedan han började.
Att lämna sin familj är ett gigantisk steg och konsekvenserna är oöverskådliga.
- Det är viktigt att stärka flickornas självförtroende, de ska veta vad valen går ut på. Vi måste få fram alla konsekvenserna. Antigen väljer du familjen och ger upp din egen frihet, eller så väljer du friheten och ger upp familjen. Det är ett extremt stort beslut att fatta, speciellt när man är så ung som tjejerna ofta är, säger Lasse Johansson.
Fadime var tvungen att göra ett sådant val, hon befann sig mellan två stolar. Efter tre år utan kontakt med familjen blev saknaden till slut för stor och hon ringde sin mor som svarade. Fadime var, enligt en nära vän, 'över-över-överlycklig' när hon fick kontakt med sin mamma igen. Hon klarade inte av att bryta helt. Det var till slut detta som ledde henne till systerns lägenhet kvällen den 21 januari år 2002.
Mirek Lurie är rehabiliteringsläkare och chef på Integration och Rehabilitering AB. Under sig har han ett team med psykologer som arbetar med aktiv behandling av barn, ungdomar och hela familjer med invandrarbakgrund.
- Flickor som rymmer hemmet är ändå fast i sin familj. De längtar alltid tillbaka till gruppen, till det trygga. Det är närmast omöjligt att flytta till ett skyddat boende, byta namn, inte få prata om sina syskon eller föräldrar till någon, och samtidig fungera som en psykisk välfungerande människa. Därför är det ingen bra lösning. Vi måste arbeta med familjen för att det ska finnas en kontakt av något slag, annars överlever man inte psykiskt. Många fattar inte konsekvenserna, säger han.
Mirek Lurie tycker det är viktigt med skyddat boende och konkreta åtgärder, men för att hitta en långsiktig lösning måste man komma åt familjen, särskilt killarna och männen.
- Det handlar om att överleva. Familjer som kommer till Sverige har ofta minst en i familjen med traumatiska skador. En konsekvens av posttraumatiskt stressyndrom är att det är svårt att koncentrera sig. Många är inte utbildade eller vana vid att lära sig nya saker. Det är en helt normal anpassningsstrategi att isolera sig, säger Mirek Lurie.
Han berättar att det enklaste alltid är att söka sig till sin egen grupp, till gemenskapen. Boendesegregation är en av de förstärkande orsakerna bakom isoleringen.
- I den isolerade gruppen är bevakningen av varandra kraftig. Precis som ett lite samhälle i Sverige där alla vet vad alla gör, säger Mirek Lurie.
Han tycker att mycket har blivit gjort efter Fadime, men det viktigaste kvarstår.
- Allt handlar om att kommunicera. Vi måste försöka att förstå varandra. Många som kommer hit tar till sig kunskap om det svenska samhället genom att se på Robinson. Det är inte konstigt att skepticismen tar överhand, säger Mirek Lurie.
Även om det är långt till ett Sverige utan hedersförtryck, är det också viktigt att förstå hur mycket som har hänt. Mona Sahlin har fått frågor från europeiska kollegor om varför det finns hedersvåld i Sverige. De har inte hört om hedersmord i deras eget land. Att öppna ögonen är första steget mot förändring och det har Sverige gjort. Priset betalade bland andra Fadime, Pela och Sara. Det vet också Mona Sahlin.
- Fadime och hennes mod har på många sätt varit avgörande. Hon vågade berätta det många unga tjejer upplever. Men Fadime var inte ensam. Pela, Sarah och många andra unga kvinnor har också mist sina liv. De blev starten för modet för många, och öppnade ögonen för ännu fler.

