I fjol slutade stadsdelsnämnden i Bergsjön att köpa hemtjänster från Assyriska- och Finska föreningen. De två föreningarna hade som mål att erbjuda sina respektiva nationaliteter hemtjänst på modersmålet, något de ansåg att det fanns ett stort behov av.

- Politikerna och hemtjänsten ser inte detta som ett problem eftersom behovet är osynlig. Äldre som inte talar svenska vet inte var de skall gå för att få hjälp. De blir inte hittade av hemtjänsten. Och om de gör det, är de ofta redan väldigt dåliga, säger Seidi Garis i Assyriska föreningen.

Hon har själv upplevt problemen på nära håll.

- En gång började en man gråta när jag talade på hans modersmål. Han frågade om jag var en ängel från himlen och kysste min hand. En annan gång blev jag varnat för en person som skulle vara våldsam, men när han hörde sitt eget språk vände hela situationen. Han blev hjälpsam och helt lugn, berättar Garis.

Hon tycker myndigheterna underskattar hur viktig språket är för äldre. Båda incidenterna är hämtat från vården i Bergsjön.

Stadsdelsnämnden i Bergsjön erbjuder, enligt ordförande Anna Johansson (s), redan en hemtjänst på olika modersmål.

- Vid enstaka tillfällen då detta inte låter sig göras får kunderna en svensk hemtjänst. Men det är inte aktuellt att köpa in enstaka tjänster. Timkostnaden får inte bli orimlig hög, säger hon.

Hemtjänsten i Bergsjön berättar att de har många anställda som kan olika språk, och att det inte görs någon skillnad mellan kunderna. Enligt Jeanette Gillgren fungerar tjänsten jättebra med de anställda kommunen redan har.

- Så långt det går försöker vi att göra så våra kunder får en hemtjänst på modersmålet. I de flesta fall går det bra, men det inte alltid. Detta gäller även svenska äldre som frågar om de kan få svensk hemtjänst, säger Gillgren.

Haklime Hassan startade hemtjänstbolaget Homec AB med personal som kan många olika språk. Hon berättar att för två år sedan beställde ofta kommunen tjänster, men numera är det sällan att hon tar emot uppdrag från myndigheterna.

- Det kan ju vara att de gamla plötsligt klarar sig själva, säger hon ironiskt, men blir snabbt allvarlig igen.

- Göteborgs kommun tänker bara ekonomi. Vård handlar om kommunikation. När vårdpersonalen och den äldre inte kan prata med varandra blir bara de allra mest basala behoven uppfyllda. Det händer aldrig att en svensk person får en hemtjänst som inte kan tala svenska. Det är inget annat än diskriminering, säger Hassan.

I tisdags lämnade moderaterna och folkpartiet in ett gemensamt yrkande till stadsdelsnämnden i Bergsjön. De vill återuppta samarbetet med Assyriska och Finska föreningen, men Seidi Garis tror inte det blir något samarbete än.

- Nej, det tror jag inte, men jag har lovat mig själv att kämpa för detta så länge jag orkar, säger hon.

Simona förstår inte hemtjänsten

Sedan 1986 har Mirjam Cicek tagit hand om sin 76-åriga mamma Simona Cicek. Modern pratar inte svenska, är analfabet och helt beroende av talspråk, men hemtjänst på modersmålet får hon inte.

- Jag orkar inte göra det här hur länge som helst. Nu är jag mammaledig, men snart ska jag börja jobba igen. Hur det ska gå då vet jag inte, säger Mirjam Cicek.

Hon har egen familj och driver en frisersalong utöver att hon tar hand om sin mor och far. Hon berättar om hur hennes mor blir irriterad och aggressiv när hon inte kan kommunicera med andra, samtidigt som hon behöver hjälp i vardagen.

- Hon darrar mycket på händerna och kan inte göra saker själv. Om hon bara går en liten bit bort från lägenheten vet hon inte var hon är. Vad händer till exempel om hon faller, undrar Mirjam och berättar att modern en gång stod utanför hennes dörr helt blodig.

Dottern skulle vilja att kommunen använde sig av Assyriska föreningens hemtjänst men säger att det verkar som om de snarare förväntar sig att anhöriga ställer upp.

- Kommunen frågar bara om inte jag eller en granne kan följa med henne till läkaren eller när hon behöver gå någon annanstans, berättar Mirjam som inte förstår varför hennes mamma inte kan få hemtjänst på modersmålet när det finns.

Simona själv sitter bredvid med ett leende, men hon önskar att det fanns ett språk för alla världens människor.

- Jag blir så arg när jag inte kan prata med er, säger hon genom sin dotter.