De flesta göteborgare minns brandkatastrofen på Backaplan för tio år sedan. 63 ungdomar miste livet och många av de drabbade var muslimer. Eftersom det inte fanns en större moské bad och sörjde man i källarlokaler och gymnastikhallar. Björn Sahlqvist som har ritat den nya moskén minns händelsen som en väckarklocka.

– Jag ville självklart vara med och medverka till en förbättring. Det blev så tydligt hur fattigt det stod till för muslimerna i Göteborg, de saknade en gemensam samlingsplats. Även om inte alla Göteborgs muslimer ber varje dag behövs en moské för högtider som Ramadan när människor som inte vanligtvis går dit definitivt gör det.

Bakom mosképlanerna står Sveriges muslimska stiftelse. Bygglov har funnits sedan 1993, men fram tills nu har byggpengar saknats. Svenska myndigheter betalar inte och muslimer tar för räntans skull inte banklån. Nu har bidrag beviljats från Saudiarabien. 60 miljoner svenska kronor kommer betalas ut direkt till det byggföretag som stiftelsen anlitar. Byggstart är under våren, och hösten 2009 ska moskén stå färdig i Brämaregården på Hisingen.

I ansökan till den saudiska staten redogjorde de svenska muslimerna för hur de tänkt sig sin moské: öppen för alla med en svensktalande imam och en verksamhet som främjar delaktighet i det svenska samhället.

– Det kommer att bli studiebesök, informationsdagar och kurser i religion och språk. Man kan komma in och ta en kopp kaffe eller te. Och ställa frågor, säger Ahmed al-Mofty, stiftelsens ordförande.

Om du är icke-muslim och kan redogöra för islams fem grundläggande pelare är du faktiskt ovanlig. För att råda bot på okunskapen och bekämpa fördomar finns de muslimska fredsagenterna. En av dem är 21-åriga Yagmur Sütcü, student i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon menar att en moské vänjer folk vid att det finns och kommer att finnas muslimer i landet.

– Men moskén kommer också att minska muslimernas fördomar. De förstår att svenskarna bryr sig och blir tacksamma för det.

Det är medlemmarna i moskén som fattar alla teologiska beslut. De utser alltså imamen, moskéns föreståndare och personen som leder fredagsbönen. Bönen är för övrigt en av pelarna, något även många icke-muslimer troligen känner till. Att Muhammed är världens vanligaste namn börjar också sjunka in. Ändå är det något som Yagmur fredsagenten faktiskt måste upprepa – alla som heter Muhammed är inte terrorister. Att religionen skulle förespråka våld är enligt Yagmur den vanligaste missuppfattningen om islam.

– Okunskap gör att fördomar dröjer sig kvar och leder till diskriminering. Man kan ta judarnas situation under andra världskriget som exempel. Så långt kommer det inte gå i Sverige, men det är viktigt att förebygga, sprida kunskap.

Att byggnaden blir ett främmande inslag i stadsbilden är huvudargumentet från kritiska röster när en moské planeras i Sverige. Men det störande torde alltså vara rädslan, eftersom få patriotiska göteborgare irriterar sig på Lisebergsminareterna.

– När moskén har stått ett tag och inget farligt hänt, kommer folk att tänka, jaha, det var ju inte så farligt.

Sütcü tror att argumentet främmande inslag kommer från folk som är rädda att ett terroristnätverk ska gro i moskén.

Men byggnaden har stor transparens, för att tala arkitektspråk. Genom glaset i väldiga fönster syns gräset och träden i Keillers park. Enligt arkitekten Björn Sahlqvist kan nyfikna icke-muslimer komma in och titta och ta en kopp kaffe. Han tycker att folk under åren blivit mer toleranta när det gäller moskébyggen.

– De börjar kanske förstå att klarar vi inte den här biten så klarar vi inte de politiska frågorna heller.

Björn Sahlqvist har månat om en skandinavisk utformning. Runt dörrar och fönster finns raster av cederträ och byggnadens utsida är putsad. Minareten liknas vid en bohuslänsk fyr som kallar på uppmärksamhet i mörkret. Yagmur Sütcü tycker att gestaltningen är jättehäftig.

– Det är underbart med svenska inslag. Moskén ligger ju i Sverige, säger hon.

Att västkusten möter Österland är snäppet lättare i konsten än på riktigt.

I sekulariserade Sverige kan det vara svårt att förhålla sig till religion. Yagmur Sütcü är rädd att följden blir ett svart- eller vittänkande där extremfallet blir att somliga muslimer slutar tro och andra blir mer fundamentalistiska. När grupperna drar åt olika håll blir dialogen sämre.

– Moderna och extrema grupper träffas inte. Istället späs segregationen på, när det är att tala med varandra som är nödvändigt.

Yagmur Sütcü tror att det är viktigt att stärka det civila muslimska samhället. Med stöd av föreningar som Sveriges unga muslimer är det lättare att behålla sin tro, samtidigt som man är delaktig i samhället.

Omkring 15 procent av muslimska ungdomar i Sverige följer i sina föräldrars fotspår vad gäller religionen. Detta enligt Åke Sander, religionsforskare. De som intresserar sig för islam utan att göra ungefär som föräldrarna väljer en av två vägar: den andliga eller den radikala. Man söker sig till exempelvis sufismen, eller engagerar sig politiskt.

– En moské kan hjälpa till här. Det blir kanske lite status att gå till en riktig moské, och ledarskapet är kvalificerat. Imamen kan svenska och känner till samhället, och kommer alltså att kunna bemöta svenska ungdomar på ett bra sätt.

Det är de sociala och ekonomiska faktorerna i samhället som är avgörande för politisk verksamhet, menar Åke Sander, inte vad som står i Koranen.

– Blir man som till exempel kvinna eller muslim diskriminerad för en egenskap som inte är relevant för det man ska göra, slår man kanske tillbaka. Ju mer grus det finns i maskineriet som hindrar en att vara den man är, desto mer underblåser det radikalismen. På så sätt är det bra med en moské, muslimer förstår att svenskarna inte är islamofober, säger Åke Sander.

Bland de 50 000 Göteborgsmuslimerna finns ett 30-tal olika kulturer representerade.

Enligt Åke Sanders uppskattning kommer 20 000 muslimer att under högtider besöka den sunnidominerade moskén på Hisingen, trots att i synnerhet första generationens invandrare inte är vana vid just den typen av islam. Om man förutsätter att invandringen till Europa och Sverige av arbetsmässiga och solidariska skäl kommer att öka, är ytterligare fyra eller fem moskéer är att vänta i Göteborg under de kommande 50 – 60 åren. b