Fördjupning


Cecilia Irefalk
Fria.Nu

8 RÖSTER OM FÖRSTA MAJ

Åsa Linderborg, författare, historiker och kulturskribent.

– För mig betyder första maj fortfarande att man vågar drömma om en bättre värld genom att förenas för att protestera mot de orättvisor som finns i Sverige och internationellt. Första maj ska inte vara något arkivariskt, eller en dag för tillbakablickande, utan en marsch framåt med konkreta krav och paroller som har med framtiden att göra. Själv ska jag gå i vänsterpartiets tåg i Uppsala och min dotter ska hålla sitt första första maj-tal. Så jag är jävligt stolt!

Thaher Pelaseyed, andre vice ordförande för Ung vänster

– Första maj är arbetarrörelsens stora högtidsdag. I ett klimat där borgarna gjort till sitt varumärke att föra en politik som går stick i stäv med vad folket vill är det en viktig dag för människor att gå ut på gator och torg och markera ”hit men inte längre”. Vi kan vara stolta över det ganska unika som arbetarrörelsen lyckats åstadkomma i Sverige. Genom att ta avstamp i vunna segrar ska vi gå vidare med att försvara och utveckla den generella välfärden.

Birgitta Nordmark, generalsekreterare SAC Syndikalisterna

– Första maj är både ett verktyg för förändring och en dag att fira. Jag har alltid känt att det är roligt att det finns en dag för oss, att det finns en dag för arbetarna. Kampen pågår 365 dagar om året, 366 i år för att det är skottår, och första maj är ett tillfälle att se tillbaka på vad man har uppnått och samtidigt blicka framåt.

C H Hermansson, partiledare för Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) 1964–1975.

– Första maj visar att det fortfarande finns människor som anser att det är skillnad på kapitalism och socialism. Det är en dag att demonstrera mot alla de orättvisor som det kapitalistiska systemet för med sig. Man bör blicka framåt och i år är det ett utmärkt tillfälle att visa sin solidaritet med sjuksköterskorna. Själv har jag fyllt 90 och ska sitta på en stol i Kungsan och lyssna på talarna.

Salka Sandén, författare och aktivist.

– Jag har alltid firat första maj och för mig är det något positivt. Men dagen har tyvärr blivit lite av ett museum över gamla saker och institutioner. Det finns mycket nostalgi och längtan tillbaka till ett folkhem som egentligen aldrig har funnits. Första maj är en symbolisk dag men det vore bra om den i högre grad kunde återspegla de konflikter som pågår ute i samhället alla andra dagar, konflikter som kommer att bli ännu fler om den rådande ordningen får fortsätta.

Harry Rantakyrö, ordförande för Gruvtolvan i Kiruna.

– Första maj är arbetarrörelsens högtidsdag. Men jag upplever att den tappat mycket av sin ursprungliga mening. Tyvärr. Det är viktigt att vi behåller dagen och att fackföreningarna sluter upp och demonstrerar enligt gammal tradition. I dag är det mycket av ett torgmöte och sedan går folk hem. Vi måste komma ihåg vår historia för att kunna utvecklas framåt.

Maria-Pia Boëthius, journalist och författare

– Det är helt lysande att det finns en dag om året då människor tvingas tänka på alla fördömda och lågavlönade. Det är bra att det inte varje dag går att rymma från den vetskapen. I dag har första maj blivit något av en minneshögtid över arbetarrörelsen men det kommer åter att bli en festdag. Världen kan inte fortsätta så här, det finns en annan väg, en solidaritetens.

Ella Niia, ordförande i Hotell- och restaurangfacket

– Första maj är en viktig manifestation och arbetarrörelsens dag. Det är en otroligt stark känsla att gå i ett första maj-tåg och känna det där som binder folk samman kring rättvisa och alla människors lika värde. Jag ska tala om dagens borgerliga politik som slår hårt mot vanligt folk i allmänhet och lågavlönade kvinnor i synnerhet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"De är bara djur"

Artikelserien Språk och speciesism avrundas med några ord från gästredaktören och Henrik Engströms artikel om sambandet mellan art- och rasförtryck.

Stockholms Fria

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

Nördfeministisk kraftsamling

På internet, liksom utanför, finns det grupper som samlar tjejer och jämlikhetskämpar med liknande intressen. Ur ett fri programvaruperspektiv vill jag lyfta fram några stycken, för att visa att de finns och verkar för en friare och mer jämställd fri programvaruvärld.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu