Fria.Nu

Reklam är lite av det ”svarta fåret”

Varje dag utsätts vi för 3 000 reklambudskap. Och det är med hatkärlek vi förhåller oss till reklamen. I dagspressen är den okej, men in i vår tv-apparat är den inte välkommen. Det har Marie Grusell kommit fram till i sin avhandling om allmänhetens inställning till reklam.

I en tid då det konsumeras som aldrig förr blir det allt viktigare för branschen att just deras vara syns och skapar habegär. Och knepen är många. Man säljer prylar med hjälp av filmbranschen, gör barnprogram som bara är till för att sälja leksaker och försöker mer än någonsin sälja upplevelser. Dessutom blir den riktade reklamen allt vanligare; rätt produkt till rätt person vid rätt tillfälle.

– Har man småbarn är det intressant att jämföra pris och funktioner på olika blöjor. Och ska man bygga om hemma bläddrar man gärna i byggkataloger – trots att de annars ligger långt ifrån ens eget intresseområde. Men inser man att man utsätts för riktad reklam känner man sig istället manipulerad, skamsen och lite anti till produkten, säger Marie Grusell.

Men hur reagerar vi då när vi möts av reklam i dagspress och tv? Marie Grusell säger att svenskarna har ett kluvet förhållande till reklam, en slags hatkärlek. Och mest tveksamma är vi till hur vi ska förhålla oss till tv-reklam:

– För samtidigt som man tänker ”åh nej, inte reklam nu igen” så använder man pauserna till att gå på toaletten eller koka te.

Känns det igen? För även om avbrotten är fruktansvärt irriterande, kan det vara skönt att få tid till att fylla chipsskålen eller passa på att borsta tänderna.

Vad är det då som gör att vi inte vet hur vi ska förhålla oss till reklamen? Svaret kan ligga i titeln på Marie Grusells avhandling Reklam – en objuden gäst. Vi vill kunna välja själva om vi ska ta del av reklamen eller inte. Att annonser i dagspressen inte väcker starka reaktioner beror på att man då får välja själv om man ska ta del av den eller inte. Gillar vi inte det vi ser är det ju bara att bläddra vidare. Däremot, säger Marie Grusell, blir vi irriterade när vi får reklam via tv:n, internet eller sms. Den söker upp oss utan att ha frågat om lov, tränger sig på i våra datorer, telefoner och tv-apparater med ett mål: att få oss att välja just deras produkter. Och har vi kryssat i rutor om att vi gillar bilar och smink kan vi vara säkra på att det är just den typen av information som kommer att nå oss.

I sin avhandling beskriver Marie Grusell vägen från de första handgjorda reklamskyltarna till dagens explosion av budskap till konsumenterna. Varje dag utsätts en svensk för cirka 3 000 annonser och budskap. I USA har man till och med provat på att ha reklam på ägg. Och även om det inte har gått så långt i Sverige kommer reklammakarna hela tiden på nya sätt att locka oss att välja just deras produkter.

– Ett exempel på förändring är att de har blivit bättre på att samköra samarbetet mellan reklam och affärer. Visar de Noblesse på tv så kan man vara säker på att chokladen kommer att stå närmast kassan nästa gång man är och handlar.

Och är det någon matvara som det pushas extra för så ordnar affärerna provsmakningar.

– I julas upptäckte jag att vi hade köpt hem Noblesse. Det tyckte jag var konstigt eftersom vi aldrig brukar köpa det i vanliga fall. Till slut upptäckte jag att det var världens kampanj för Noblesse på tv. Jag känner att jag påverkas av reklamen, att jag får impulser att köpa saker jag inte hade köpt annars, säger Marie Grusell med ett självironiskt leende.

En annan produkt hon kände ett starkt habegär efter var en viss typ av hushållsmaskin. Maskinen används flitigt i alla matlagningsprogram och hon kände att hennes liv inte var ”riktigt komplett” utan en sån apparat.

– När min syster fick en sån i julklapp blev jag avundsjuk och tänkte ”en sån vill jag ju också ha”.

Att produkter som visas i tv-program eller serier har genomslagskraft är ett känt fenomen. Och affärerna är duktiga på att hålla sig ajour med vad som händer.

– Matbutikerna brukade till exempel vilja veta vad Mat-Tina skulle använda för produkter – så att de kunde köpa hem extra mycket av den varan.

Men även där gäller det att inte gå över gränsen, menar Marie Grusell. För vi tycker lika illa om produktplaceringar som riktad reklam.

– Om man inser att affären har placerat varan för att man ska plocka den så blir man lite anti och känner sig lurad. Det är precis som det är i vardagslivet, blir vi lurade av en kompis blir man väldigt ledsen och känner sig dum.

Att knyta människor till sig och bli ”kompis” med dem är en viktig del för marknaden. ICA-reklamen handlade mycket om att skapa ett band och ett förtroende. Och trots köttfärsskandalen är Marie Grusell fortfarande sin ICA-handlare trogen.

De senaste åren har reklambranschen försökt att uppgradera sin status. Men vare sig det satsas på att vara estetisk, roande eller smart så kommer man inte ifrån att allmänhetens syn fortfarande är densamma. Reklam är fulkultur – sammankopplad med lättsamma tv-program och långt ifrån Kobras och Uppdrag Gransknings forum.

– Jag fick kämpa för att få jobba med den här avhandlingen. Från början vara många frågande till mitt ämne, reklam är lite som det ”svarta fåret”. Men nu är alla nöjda, och det känns som att jag har bidragit till att höja reklamens status.

Marie Grusell själv är positivt inställd till reklam. Hon tycker att det är ett roligt fenomen och uppskattar allt från sms-reklam till den i dagstidningen.

Men människor hon mött under sitt arbete med avhandlingen har nästan alla sagt sig ha en negativ syn på reklam och nekar till att de tittar eller ens påverkas.

– Men pratar jag med dem i några minuter så hör jag att de kan tv-reklam, känner till utomhuskampanjerna och kan många radiojinglar. Reklam är integrerat i våra liv på många sätt, trots att vi låtsas som att den inte har med oss att göra. Man kan säga en sak och vara politiskt korrekt och vi kanske inte tycker att Ipren är så roligt. Men när vi väl står på Apoteket så köper vi ändå Ipren. För vi känner igen det. Det känns tryggt. b

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Jordbruksverkets inblandning väcker kritik

Intervju

Efter det stora intresset för Reko-ringar har Jordbruksverket satsat på ett projekt som ska stödja etableringen av nya ringar. Men initiativet välkomnas inte av alla.

Fria Tidningen

Fredsaktivisten som började befria djur

Intervju

Proffsaktivisten Martin Smedjeback har just lämnat fängelset. Nu är han aktuell i filmen Tomma burar. "Djurrätt har framtiden för sig. Det finns en inneboende moralisk kraft i det", säger han.

Stockholms Fria

”Adoption är en kolonial praktik”

Intervju

Maria Fredriksson tycker adoption från fattiga länder är ett problem. Men som adopterad själv är det svårt att få gehör för sin kritik, menar hon.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu