– Sjukhusen i Afghanistan är rudimentära. De har för lite personal, inte tillräckligt med mediciner och saknar specialister. Så vem kan anklaga afghanerna för att de vill komma hit? säger Mamoon Mahmood som jobbar som läkare i den pakistanska gränsstaden Peshawar.

Det existerar fortfarande inte ett nationellt afghanskt sjukvårdssystem. Omkring 70 procent av alla hälsoprogram i landet drivs av biståndsorganisationer och den statliga sjukvården skulle i dagsläget inte klara sig utan dem.

Peshawar ligger bara 120 kilometer från den afghanska huvudstaden Kabul och afghanska patienter tar i dagsläget upp cirka 30 procent av platserna på stadens tre stora sjukhus.

– Den pakistanska personalen kallar oss för parasiter för att vi utnyttjar Pakistans sjukvårdssystem. Men vad har vi för val? säger Gul Wali, en butiksägare från Kabul som rest hit för att hans gravida fru har fått komplikationer.

– Jag tog med min fru till sjukhuset i Kabul. De hade inga ultraljudsapparater eller någonting. Hon hade hemskt ont och jag oroade mig för barnet, säger Wali.

– Nu säger läkarna här att hon behöver en operation. Jag har ringt till mina släktingar som kommer hit för att donera blod till henne.

Även Raees Maroof har rest hit från Kabul med sin fru och deras fem månaders sjuka baby.

– Min son har gulsot och jag vill inte att han ska dö. Jag gick till sjukhuset i Kabul men sköterskorna där sa att de inte kunde göra någonting, säger Maroof.

Hans fru gråter okontrollerat när Maroof berättar att två av parets barn nyligen dog på ett afghanskt sjukhus.

– Jag vill att den här sonen ska leva. Det har varit allt för många dödsfall i min familj.

Man kan hävda att det är gravida kvinnor och små barn som betalar det högsta priset för sjukvårdskrisen i Afghanistan. Enligt en färsk rapport från FN har landet ett av de högsta dödstalen för gravida kvinnor i världen, över hälften av alla afghanska barn hämmas i växten och lider av jodbrist. Enligt Världshälsoorganisationen WHO dör i genomsnitt 14 procent av de afghanska barnen innan de fyllt fem år.

Genomsnittsåldern i Afghanistan är 46 år och enligt WHO finns det bara omkring två läkare per 10 000 invånare i landet. Tillgängligheten till sjukvård har förbättrats något på senare år - men det går långsamt. Kabuls största BB på Malalaisjukhuset har nyligen renoverats och personalen har fått utbildning i akuta förlossningar.

– På senare tid har vissa förbättringar gjorts vad gäller antalet sjuksköterskor, men det fattas fortfarande många, säger den afghanske läkaren Mohammad Nabi.

Den fundamentalistiska talibanregimen störtades av amerikanska och afghanska styrkor i slutet av 2001, sedan regimen vägrat lämna ut Usama bin Ladin till USA.

Under talibantiden hölls kvinnor och män strikt separerade från varandra och behandlades på skilda sjukhus. Då sågs också gynekologiska problem och graviditet som sexuella frågor snarare än hälsoproblem. Nyligen hölls det första presidentvalet någonsin i Afghanistan men landet är fortfarande hotat av narkotikakungar och militanta grupper.