Skämt åsido är en fildelare en människa som delar med sig av sina datafiler. Detta sker genom program som låter människor mötas i nätverk över internet och söka efter musik, filmer och annat på varandras datorer. Det finns ingen grundläggande skillnad mellan detta och att spela av en kompis nya skiva på kassett. Och redan på kassettbandens tid spred de stora skivbolagen sin propaganda: Home Taping is Killing Music! Det har blivit lättare för oss att hitta och kopiera de låtar eller filmer vi vill ha. Men vi har inte slutat köpa underhållningsindustrins skivor och filmer. Tvärtom har dvd-försäljningen nu gått om biobesöken. När vi hittat musik vi tycker om, har vi fortfarande allt för lätt att känna att det vore roligt att också äga originalet. Den största skillnaden mot förr är att internet gör vår kopiering synlig och därmed väldigt lätt att åtala. Och efter en lång hotkampanj har de första fildelarna fått sina datorer beslagtagna och väntar nu på åtal.

Alla vi som skriver, filmar, gör musik eller bilder vet att fildelning inte kommer att stoppa oss. Tanken är absurd. Varför skulle en poet sluta att skriva dikter, för att någon lånat sin kompis diktbok och kopierat sida för sida och på så sätt gjort en piratkopia åt sig själv? Visst skulle det bli svårare att tjäna miljoner för storföretagen och därmed skulle produktionen av storfilmer som Sagan om ringen kanske inte komma till stånd. Den smällen tar jag gärna. Den svenska staten pumpar in pengar i olika projekt för att sprida kultur. När jag bodde i ryska Karelen kom plötsligt ett färöiskt hårdrocksband, utskickad i världen med statliga kulturpengar som representant för vår nordiska kultur. Ändå är det först nu som till exempel Ingmar Bergmans filmer så sakteliga börjat komma ut i Sverige. I Kina finns mångdubbelt fler av hans filmer redan, för under tio kronor styck. Jag har träffat många kinesiska studenter som varje vecka är ute och letar efter nya upptäckter ur det stora utbudet av filmklassiker på dvd. Försök förklara, den som kan, hur en filmintresserad gymnasist i Rättvik ska bära sig åt för att få se klassikerna? Vänta tills de kommer på tv? Köpa på dvd i Sverige, där många av de stora regissörernas filmer bara finns i importerade varianter på specialaffärer för 300-400 kronor styck? Nej, för en sådan filmintresserad stackare finns bara två alternativ: att fortsätta sukta framför filmböckernas stillbilder eller att dyka ner i fildelningens förbjudna världshav.

Ett litet förslag till kulturbossarna i staten: börja fildela! Nu sitter glinen och ser amerikansk action. Varför inte en officiell svensk kultursite med gratis nedladdning av allt från Lagerlöfstumfilmatiseringarna till Osten! Gärna med Abba, Ebba Grön och Kajsa Grytt också! Är ni rädda att bolagen kommer klaga? Var inte rädda! Ni har ju polisen på er sida!

Varför inte massanmäla oss själva till polisen som fildelare under parollen: gratis hårddiskar till folket? 100 000 fildelare delar med sig; åt var och en efter behov.

Vi är alla original!