Percy Bysshe Shelley

H:ström text och kultur

KULTUR. Percy Bysshe Shelley var en radikal tänkare och aktivist på sin tid, men det är i första hand som poet eftervärlden har valt att minnas honom. Shelley förfäktade dock den tänkvärda åsikten att poesi ÄR politik, och han levde som han lärde. Han började redan i tidig ålder göra uppror mot diverse konservativa värderingar och relegerades följdriktigt från college efter att ha agerat medförfattare till en bok som hävdade ateismens förträfflighet.

Kring 1812 mötte Shelley författaren till boken The return to nature, John Frank Newton, och inspirerades av hans tankar. Shelley blev en hängiven vegetarian och författade kort därefter stridsskriften Den naturliga näringen, som gavs ut redan 1813.

Argumenten i Den naturliga näringen är tidlösa och flera av dem hörs och syns än idag. Vissa tankar har dock inte överlevt tidens tand. Shelley menar till exempel att en omläggning till vegetarisk kost skulle göra människan till en mer fridfull varelse som är mindre benägen att ta till våld och spilla människoblod. På den punkten är jag rädd att historien har motbevisat honom. Men militant djurrättsaktivism var ett okänt begrepp på 1800-talet.

Shelleys tankar om animalisk föda som något som skapar omoral är överlag

något diffusa. Idén att köttätare, utöver sin kosthållning, som individer skulle vara mer omoraliska än vegetarianer håller nog inte vid en närmare granskning.

Den eviga frågan om huruvida det är människans natur att äta kött ägnas stort utrymme. Shelley konstaterar att människan som varelse inte är rustad för att jaga och döda djur. Sådana biologistiska argument är svåra att hålla fast vid då människans natur väl måste anses vara föränderlig.

Alla resonemang om människans natur är vanskeliga. Förvisso anser både Shelley och jag att vegetarianism är något som hör vår framtida civilisation till - det förefaller mig dock svårt att, som Shelley, betrakta vegetarianism som ett högre moraliskt tillstånd om man samtidigt åberopar människans natur som argument. Det spelar ingen roll om våra naglar inte förmår slita strupen av en ko om vår hjärna, som är en högst påtaglig del av vår natur, förmår konstruera föremål för just det ändamålet. Det är därför också ofrånkomligen våra hjärnor som till sist borde leda oss fram till slutsatsen att en diet bestående av döda djur är förkastlig.

Detta åsidosatt så är 'Den naturliga näringen' ett vältaligt och kraftfullt försvar för en vegetarisk diet. Förlaget H:ström har gjort en stilig kulturgärning med sin smakfullt formgivna utgivning av Shelleys skrift, som tidigare företrädelsevis funnits i större samlingsvolymer av dennes prosa.

Om den beläste vegetarianen känner att det bär emot att citera utilitaristen Peter Singer i sina ständiga debatter med köttätare (då Singer förfäktar vissa svårsmälta idéer om dödshjälp och tidelag), kan Shelleys Den naturliga näringen vara ett utmärkt substitut.