Mauricio Rojas beskriver förorterna som ghetton där det råder en sådan eländig situation att det skapar cancer i samhället. Han anser att det finns många politiker som inte vågar erkänna hur det verkligen ser ut i förorterna, eftersom de är rädda att det ska gagna sverigedemokraterna.

- Jag är trött på dem som försöker dölja problemen och säger att det är mysigt i

Rosengård. Hur kan det vara mysigt när

nästan alla barn misslyckas, säger Mauricio Rojas.

Egenmakt är huvudbegreppet i folkpartiets integrationspolitik. De tror att utanförskapet bara kan brytas inifrån. Enligt Mauricio Rojas för socialdemokraterna en frihetsberövande politik. Han menar att politiker måste ge ifrån sig makt till invandrare så att de själva kan ta sig in i det nya samhället.

- När jag kom till Sverige kände jag mig nedvärderad och det var kränkande. Det förändrade mig politiskt. Jag tänkte att jag en dag skulle hämnas.

Mauricio Rojas menar att socialdemokraterna inte låtit invandrare skapa något annat än pizza- och kebabrestauranger, och att deras modell resulterat i en eländig situation i förorterna.

Nu har han, tillsammans med folkpartiets partiledare Lars Leijonborg, presenterat en kartläggning som visar att antalet utsatta områden i Sverige ökat markant sedan 1990.

- Vissa av mina kollegor i folkpartiet blev oroliga. De undrade om man verkligen kan säga att kriminaliteten är högre i förorterna. Visst, så är det ju!

Mauricio Rojas beskriver socialdemokraterna som ett makthungrigt parti som fruktar invandrare och därför alltid försökt kontrollera dem. Han menar att man skapat en

situation där invånarna i förorterna blivit

bidragsberoende.

- De blir passiva och fuskare. Man får sitt bidrag, tittar på tv och köper halal-kött. Men för de unga är förorten för liten, de vill till stan. Föräldrarna skiter i det, för de tar sig ändå aldrig dit. Notan för hur vi behandlade första generationens invandrare får vi genom problemen med andra generationen.

Mauricio Rojas beskriver en destruktiv

bidragspolitik som slår tillbaka mot samhället. En konflikt mellan invandrare och svenskar. Han tror att läget är så allvarligt att människor när som helst kan dö i en konflikt

mellan gäng och polis.

- Unga invandrarkillar är inte stolta, därför slåss de. Bidragen räcker inte. Föräldragenerationen accepterade det och låste in sig, tittade på parabol-tv och flydde.

Att en stor del av invandrarna röstar på

socialdemokraterna och vänsterpartiet ser han flera orsaker till. Han menar att de integrerade invandrarna röstar mer på borgerliga partier medan de som bor ute i förorterna röstar på vänstern.

- Socialdemokraterna skapar ett beroende genom bidragspolitiken. De köper organisationer i förorter och har sagt till människor att om borgarna vinner så förlorar ni socialbidraget.

Mauricio Rojas kom till Sverige som politisk flykting från Chile 1974. Han var från början marxist men har sedan gått över till nyliberalismen, via moderaterna till folkpartiet.

Rojas är även tillförordnad vd på tankesmedjan Timbro. Nu riktar han stark kritik mot svensk-chilenare som enligt hans

mening är frusna i gamla tankar och värde-ringar.

- Exilchilenare har inte mognat. De är fångade i det som hände 1973. Några hade kanske önskat sig att det hade gått dåligt ekonomiskt för Chile under diktaturen. De ville kunna fördöma och säga att allt bara var skit och elände, men så är det inte.

Mauricio Rojas menar att det är viktigt att komma ihåg att Pinochet överlämnade Chile med tio procent i tillväxt. Han anser att många svensk-chilenare bara vill se det

negativa. Därför beskriver han exilen som en frysbox där många inte lär sig något nytt.

- Svensk-chilenare vill vara offer. Och de erkänner inte den egna skulden till det som hände. Jag brukar säga att de flesta alternativen var värre.