Palmera, mer känd under sin 'gerillapseudonym' Simon Trinidad, greps i Ecuadors huvudstad Quito 31a maj i fjol där han befann sig för överläggningar med FN-sändebud. Gripandet av Palmera har beskrivits som det hårdast slaget mot FARC någonsin och han begärdes utlämnad av USA fyra månader senare anklagad för terrorism, kidnappning och knarkhandel. Palmera själv förnekar anklagelserna:

- Jag är varken knarkhandlare eller terrorist och där i de amerikanska domstolarna kommer jag inte bara att bevisa det utan även ta upp kampen på det politiska planet, sa han i en intervju dagarna före utlämnandet.

Palmera kommer från en välbärgad familj och efter att ha studerat ekonomi bland annat på elituniversitetet Harvard i USA arbetade han som universitetslärare och bankchef. Han anslöt sig till gerillan för 17 år sedan efter att flera medlemmar i de politiska organisationer där han deltog mördats. Palmera steg raskt i graderna inom FARC och fick en plats i gerillans ledning där han stod för en hårdför linje. Under fredsproccesen i slutet av 90-talet deltog Palmera i överläggningar i Danmark, Sverige, Spanien och Italien.

Colombias president Alvaro Uribe erbjöd FARC att utväxla Palmera mot 63 fångar som hålls av gerillan, något som inte accepterades. Uribe godkände följaktligen Palmeras utvisning 17 december trots att den katolska kyrkan uppmanat presidenten att förlänga tidsfristen. 17 civila mördades under en nyårsfest i delstaten Arauca och de lokala myndigheterna anklagade omedelbart FARC för dådet. Lokalbefolkningen kunde dock i sina vittnesmål inte pekat ut någon och förövarnas identitet är ännu okänd.

Colombias polis meddelade 15e december att man gripit FARC-mannen Rodrigo Granada i staden Cucuta efter att han korsat gränsen från Venezuela. Granada hade diplomatiska uppgifter inom gerillan och har kallats för FARCs utrikesminister. FARC hävdar att Granada kidnappats i I Venezuelas huvudstad Caracas av den colombianska säkerhetstjänsten med hjälp från USA och delar av den venezolanska polisen. I Caracas hade Granada bland annat deltagit i Folkens Bolivarianska Kongress och i en kommuniké kräver nu FARC att Venezuelas regering garanterar säkerheten under deras besök.

Gerillans version får stöd av Colombias största dagstidning El Tiempo som intervjuat vittnen till gripandet. Venezuelas president Hugo Chavez anklagade i sitt TV-program Alo Presidente i söndags den colombianska polisen för att ljuga när man fortsätter hävda att Granada greps på colombiansk mark. Samtidigt kräver nu både anhängare och motståndare till Chavez besked från regeringen om omständigheterna kring gripandet av Granada.

Gripandet av Granada har skapat ny friktion mellan regeringarna i Bogota och Caracas. Colombias regering anklagar sedan länge Chavez för att spela under täcket med den colombianska gerillan. Samtidigt har den venezolanska kuppledaren Pedro Carmona fått asyl i Colombia och colombianska paramilitärer greps i fjol inne i Venezuela.

I sin nyårshälsning utlovade Uribe omfattande belöning till dem som överlämnar medlemmar ur FARCs ledning. Med gripandena av Palmera och Granada kan Uribe hävda att hans hårda linje mot FARC ger resultat. Samtidigt visade en studie som presenterades i oktober att FARCs militära kapacitet inte minskat under Uribes tid vid makten och att arméns förluster ökat. Det är inte heller säkert att utlämningen av Palmera är enbart negativ för gerillan. Med Palmera i USA får FARC större internationell uppmärksamhet för sin sak och kan tydligare peka på USAs inblandning i den colombianska konflikten.