Bush anlände under måndagen till Cartagena - en kolonialstad vid karibiska havet och en av Colombias främsta turistattraktioner. Colombias regering är mån om att Cartagena stryks från State Departments svarta lista över farliga destinationer. När de karibiska kryssningsrederierna plockade bort Cartagena från sina rutter kostade det den colombianska turistnäringen hundratals miljoner USD i uteblivna turistintäkter.

Bush blev den sjätte amerikanska presidenten och den fjärde i rad att besöka Colombia. Inför Clintons besök för fyra år sedan gjordes satsningar på infrastruktur i Cartagena men vid Bushs ankomst var det säkerhetsansträngningarna som dominerade. 15000 man ur Colombias armé, flotta, flygvapen, polis och säkerhetstjänst sattes i rörelse för att garantera Bushs säkerhet under de knappt fyra timmar han befann sig i staden. De militära aktiviteterna begränsade sig inte till Cartagena, på flera håll i landet skred militären till verket för att förhindra sepktakulära aktioner från gerillagrupperna Farc och ELN. Bushs närvaro resulterade i mindre protestdemonstrationer i flera colombianska städer.

Bush berömde Uribes politik och lovade fortsatt frikostiga ekonomiska bidrag till 'kriget mot knarkterrorismen'.

- Mitt land kommer att fortsätta hjälpa Colombia att vinna den här livsnödvändiga kampen.

Bush meddelade att han nästa år kommer be kongressen godkänna stöd till en andra fas av Plan Colombia med början 2006. Någon exakt summa ville Bush dock inte ge. På handelsområdet var resultaten få och presidenterna gav inte uttryck för några konkreta framsteg inför frihandelsföhandlingarna i Arizona nästa vecka.

Plan Colombia sattes igång 2000 av de dåvarande presidenterna Clinton och Pastrana. Planen sades först vara ämnad för att bekämpa knarkhandeln med utvidgades snart till att inkludera gerillabekämpning. Sedan 2000 har USA satsat mer än 3.3 miljarder dollar på Plan Colombia och därigenom gjort Colombia till den tredje största mottagaren av militärt amerikanskt bistånd efter Israel och Egypten. Colombia tar emot hälften av USA:s militära bistånd till Latinamerika och nästan hälften av de 22 855 latinamerikanska militärer som utbildades av USA 2003 var colombianer.

För två månader sedan beslutade USAs kongress att öka antalet tillåtna amerikanska militärer på plats i Colombia från 400 till 800. Samtidigt ökades antalet tillåtna civila instruktörer från 400 till 600 men vissa bedömare menar att det redan idag finns 1200 experter i landet anställda av privata militära företag från USA.

Plan Colombia stödjs av såväl demokrater som republikaner men de allt kostsammare ockupationerna av Afghanistan och Irak och det galloperande budgetunderskottet gör nya utgifter svårsmälta för USAs kongress. Försöken att involvera fler parter i Colombia och därigenom avlasta USA har misslyckats. EU har kritiserat Plan Colombias militaristiska utformning och även i Latinamerika har intresset varit svalt. När Colombia med USAs stöd föreslog bildandet av en regional antiterroriststyrka vid säkerhetstoppmötet i Ecador förra veckan fick man nej från länder som Argentina, Bolivia, Brasilien och Venezuela.

Bush berömde under sitt besök Uribe för färre kidnappningar, mord och terroristattacker samt en minskning av kokaoldingarna. Men frågan är om Plan Colombia varit så framgångsrik som den colombianska regeringen hävdar. De USA-stödda besprutningarna har enligt officiella siffror halverat kokaodlingsområdena men utbudet på USA:s gator har inte minskat. Kokan har sökt sig till nya områden - de kokaodlande delstaterna i Colombia har växt från 12 till 23. Samtidigt verkar det som om armén trots de omfattande militära offensiverna mot Farc-gerillan i södra Colombia är långt ifrån en militär seger i inbördeskriget.

Det är inte en slump att Bush valde Colombia som sitt första bilaterala statsbesök i Latinamerika efter att han blivit omvald. President Uribe har under sina två år vid makten utvecklats till USAs främsta allierade i regionen och de båda presidenterna har hållit inte mindre än fem möten. När politiska krafter med en mer oberoende hållning jämtemot USA har kommit till makten i land efter land växer Uribes betydelse.